Toyota Century – Japans okända Rolls Royce

Vi berättar om Toyotas mytomspunna lyxvagn Century som tillverkats ända sedan 1967 i blott tre generationer, och försöker fånga mystiken i detta bilvärldens unikum konstruerad utefter det japanska kejsarparets behov. 

När jag var liten och läste den årliga Bilkatalogen äntrade jag en värld av bilar som vi i Sverige och Europa aldrig fick ta del av. Alla möjliga märkliga farkoster på fyra hjul byggdes och salufördes i alla världens hörn inklusive Afrika, Sydamerika, Indien, Kina – och Japan.  

De japanska åken var dock inga kufiga tredje världen-kälkar utan riktigt snajdiga, fartfyllda vagnar. Jag begrep aldrig varför de här mästerverken aldrig kom oss till del, men gissar att det har med kultur att göra.  

Nissan Cefiro från 1988.

De japanare vi fick hit var europeiserade, och betydligt tråkigare än vagnarna för den japanska marknaden. Lite som kinesisk mat. De vällagade delikatesser att dö för i Kina, har i Sverige förvandlats till en obegriplig djupfriterad sörja. Jag står lika förvirrad och oförstående inför båda dessa faktum.  

Men byggde inte japanerna bara små plåtlådor innan Lexus kom till 1989? Nej. 

Japan hade lång erfarenhet av riktiga lyxvagnar redan då. Lexus skapades av Toyota för att kunna sälja lyxbilar främst i USA, som skulle falla amerikaner i smaken. Tidigare hade de japanska lyxåken varit alltigenom japanska i tycke, utförande och smak – och osäljbara på andra sidan jorden! 

Det för oss helt sonika in på ämnet för dagen: Toyota Century! 

Toyota Century från 1967.

Märkets fullstora, konservativa lyxbil kom ut på marknaden 1967 och har ända sedan dess utgjort en mystisk asiatisk lyxfarkost som alltid eggat min nyfikenhet.  

Voluminösa mått, en klassisk sedan-profil, bakhjulsdrift och en V8- alternativt V12-motor där fram har alltid kännetecknat modellen. Tolvan, som endast satt i andra generationen  från 1997-2017, var konstruerad och byggd endast för Centuryn. Oerhört med tanke på att tillverkningstakten ligger på runt 600 bilar per år! 

Dagens Toyota Century kom 2018.

Century tillverkas idag i en av Toyotas “elitfabriker” i Shizuoka, i skuggan av Mount Fuji, med en noggrannhet som torde frammana skrämselhicka ända borta hos Rolls Royce i England. Den är till stora delar handbyggd, och handmålad! 

Dagens Century är blott tredje generationen sedan 1967, och är förstås fulladdad med modernaste teknik. V8 Hybrid hämtad från Lexus med runt 420 hk borgar för finfina fartresurser och silkeslen gång. Enligt pressmeddelandet från hösten 2017 ska fartökningen ske med en ”överväldigande stillhet i kabinen”. Sådant gillar man.

På ytan är den senaste Centuryn dock lika stockkonservativ och återhållet elegant som alltid. Fattas bara.  

Åter till lacken: den är finast i världen och självaste Rolls Royce ligger alltså i lä. Hela bilen är spegelblank som inget annat och enligt uppgift är kravet att kejsaren ska kunna spegla sig i C-stolpen utanför bilen! Fyra personer i hela världen är för övrigt skickliga nog att lackera en Toyota Century.  

Den japanska kejsarfamiljen ska äga fem specialbyggda Centurys. Och även om bilen kan köpas av vem som helst som har runt 1.6 miljoner kronor till övers, är den konstruerad efter just kejsarparets behov. 

Japans kejsarpar i en av sina fem Centurys.

Enligt Centurys chefsingenjör Masato Tanabe är bilen byggd för att en man (ja, man) bekymmersfritt ska kunna läsa en dagstidning i baksätet. Det beror på att kejsaren föredrar just det, istället för att göra det på telefonen eller en platta.  

Vidare är konstruktionen anpassad till att en kvinna som bär kimono (läs kejsarinnan) på ett elegant vis ska kunna kliva in i baksätet, och därför är dörröppningen i linje med golvet, utan en “kant”.  

Interiören är inte som en tysk eller engelsk lyxbil utförd i läder, utan draperad i ull. Läder är nämligen enligt japanskt synsätt ljudligt (typ knarrigt när man sitter på det) och irriterande, det vill säga oartigt! Ull är således det enda värdiga i sammanhanget.  

Klädsel i ull är det enda rätta i Century.

Det går visserligen att beställa läder men det är också bilens enda tillval. Nästan. Fyra olika färger på lack såväl som interiör går också att välja mellan.  

Interiörens träpaneler är skurna och slipade för hand och tarvar 15 timmars arbete. Varje skulptör som handslipar och handjusterar karosspanelerna erhåller sedan speciella verktyg som utformats efter deras händer! Inte ens Aston Martin höll på med sådant under sin allra mest handbyggda period.  

NASA-känsla i Century-fabriken!

Logotypen slutligen – en Phoenix – som tronar i grillen är utförd i rent guld och tar 47 timmar för mästerskulptören att karva ut.  

Så vad kan tänkas vara negativt med Toyotas hakdroppande mästerverk? Jo, de få journalister som kört den menar att den knappast är något lyckopiller att ratta. Men det avfärdas snabbt med att en Century ju är ämnad professionella chaufförer och således anpassad till användarvänlighet och lättkördhet snarare än responsiva högtider bakom ratten.  

Välbyggt och seriöst inuti Century.

Vidare är förarplatsen knappast ett under av hypermodern extravagans som möter föraren i en ny Rolls, Bentley eller Mercedes S-klass. Nej, förarplatsen i en Toyota Century är en ren arbetsplats för väldigt vuxna människor, och ingen lekstuga.  

“Världens bästa bil” förkunnar en skylt utanför fabriken i Shizuoka som för att påminna personalen om vad som krävs av dem när de ska påbörja sin arbetsdag varje morgon. Ja, det skulle onekligen vara intressant att ställa en Century mot en Bentley Flying Spur och Rolls Royce Ghost i ett oberoende test! Men det, mina damer och herrar, kommer med största sannolikhet aldrig att ske.  

Toyota Century får således förbli ett mysterium även fortsättningsvis. Ganska skönt, eller hur! 

Kejsarfamiljens specialbyggda Century Cabriolet.

 

Det här inlägget postades i Bilar & bilindustri. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *