Den brittiska kungafamiljens fordon har av förståeliga skäl alltid fascinerat bilentusiaster. Idag, med anledning av Drottning Elizabeths sorgesamma bortgång, minns och hyllar vi henne genom att redogöra för de två Bentley-bilar som specialbyggts för ämbetet och som tjänstgjort under tjugo år fram till hennes död.
2002, för att fira Drottning Elizabeths femtioårsjubileum på tronen, levererade Bentley två nya statslimousiner till det brittiska kungahuset. De ersatte den Rolls Royce Phantom VI-vagn som dittills tjänstgjort med grandios värdighet sedan 1977.
Det brittiska kungahuset är ju sammanflätat med Rolls Royce och Bentley som Dupond med Dupont. Båda är de institutioner som sitter som granit i den brittiska kulturen, den brittiska historien. De två ädla bilmärkena fördes samman 1931 när Rolls Royce i efterdyningarna av den stora börskraschen köpte upp det konkursade Bentley, och de två var därefter sammanlänkade fram till 1998 när BMW slutligen övertog Rolls Royce och Volkswagen Bentley.
Denna historiska realitet innebar att Rolls Royce och Bentley under lång tid utgjorde samma bilar, med Rolls Royce-grill på den ena och Bentley-grill på den andra. Den sista modellen under denna företagskonstellation utkom våren 1998.
Den då nya lyxbilen kom, som traditionen bjöd, därmed i två varianter, i form av Rolls Royce Silver Seraph och Bentley Arnage. Samma bil men med en sportigare touch hos Bentley. Och det var Arnage som sedan utgjorde utgångspunkten i skapandet av drottning Elizabeths nya statslimousin.
Varje detalj var noga uttänkt för att skapa en transport värdig den brittiska regenten, skräddarsydd just för Elizabeth. En helt ny kaross ritades, med kraftigt ökad takhöjd och förlängd till hela 6.22 meter, 83 centimeter längre än en standard-Arnage, som heller knappast är en liten bil.
Drivlinan togs från Arnage R i oförändrat skick, vilket innebär den så klassiska Rolls Royce-åttan med anor från 1959. Det innebär vidare en högeligen gammaldags konstruktion med en cylindervolym på hela 6.75 liter, centralt placerad kamaxel och två ventiler per cylinder.
Men vilken motor! Dunmjuk gång och explosiv urkraft med hjälp av två turboaggregat. 400 hk och ett monstruöst vridmoment som lär ha skänkt rejält god fart även åt drottningens mastodonta statslimousin.
Karossen byggdes av den urklassiska karosserifirman Mulliner, en annan brittisk institution med anor ända från 1760. Företaget byggde för övrigt 240 karosser åt Bentley under 1920-talet. 1959 övertogs det av Rolls Royce, då under namnet Mulliner Park Ward. Idag utgör Mulliner en division inom Bentley och ansvarar för att handbygga märkets specialbilar.
I statslimousinen är kaross och glas är armerade för att stå emot väpnade attacker medan kupéluften kan “förseglas” för att stå emot en gasattack. Vidare är däcken förstärka med kevlar så att bilarna kan fortsätta färden även om de skulle träffas av kulor.
Inuti härskar förstås överdådigt utrymme som specialutformats för att drottningen skulle få en så vilsam färd som möjligt. Sätena är i lammull istället för det sedvanliga lädret vilket å andra sidan täcker varje annan yta inuti bilen. Sätet i sig är för övrigt placerat i exakt den höjd som passade drottningens längd medan ett fack måttanpassat för hennes handväska också ingår.
Endast två exemplar av Bentley State Limousine sattes samman under 2002 och båda är lackerade i den sedvanliga hov-kulören Claret (vinrött) med svart tak. 2009 konverterades motorerna för att kunna tankas med fossilfritt biobränsle, i enlighet med det brittiska hovets miljöengagemang.
Idag värderas de unika Bentley-bilarna till 10 miljoner pund vardera, det vill säga norr om hundra miljoner kronor styck! Huruvida Kung Charles III kommer att ta över brukandet är för mig oklart men de lär med all sannolikhet stanna inom hovets ägo.
Filip Ericsson