Genèves bilsalong 2017 – En sammanfattning

För en andra gång har jag haft förmånen att besöka bilsalongen i Genève. Första gången var 2011 och nog har en del förändrats sedan sist. Den årliga salongen är inte den allra största, men kanske den viktigaste för bilindustrin och säkert den allra mest haktappande upplevelsen för alla med ett uns bensin i blodet.

Ofta på internationella bilsalonger är det enkelt att utkristallisera ett tema, en särskild trend i tiden. Denna gång har det varit svårare, där elbilsutvecklingen inte riktigt har hunnit explodera. Kanske har den alltmer SUV-dominerande bilmarknaden visat sig tydligt i nyhetsfloran och visst fanns ett och annat intressant koncept med alternativ drivlina på plats. Låter det tråkigt? Inte då! Sport- och superbilar, former och hästkrafter såväl som relevanta nyheter från de intressantaste tillverkarna har sprudlat i Genève även 2017.

Här följer mina favoriter:

Lite oväntat läskade Alfa Romeo-montern kanske allra mest. För åter bygger man trovärdiga vagnar och åter böljar former ikapp med ett vibrerande habegär som måste stamma från någon sorts svårbeskrivlig italiensk charm i stora mått. I blickfånget finns främst den kriminellt läckra flugvikssportvagnen 4C och den riktigt snygga sportsedanen Giulia. Som vi har längtat efter denna stund!

Den stora nyheten i Alfa-montern var dock förstås den sportiga suven Stelvio som ska tampas med de andra mellanstora premium-suvarna, som BMW X3, Audi Q5 och Volvo XC60 med flera. Helgerån enligt några men en absolut nödvändighet för märket och sannolikt är Alfa-suven snyggast i segmentet. Bra jobbat får man säga.

Hos Aston Martin rann snålvattnet till ordentligt, dess vagnar är ju alltid en lisa att se men nog var det lite extra hakdroppande just i år. Nya stor-GT:n DB11 hade världspremiär redan 2016 men känns ändå purfärsk i det i övrigt åldrande Aston-utbudet. Detta är också första steget i det distingerade märkets framtid och som sådant är DB11 högintressant.

Med ny aluminiumstruktur, ny V12-motor (nu med dubbla turbo), modern elektronik och infotainment, samt ett försiktigt, men ändock nyskapande formspråk ska den linda sportbilsköparna runt sitt lillfinger. Låg och slank så man spricker, man kan liksom inte slita blicken ifrån den.

Huvudnumret i Aston-montern var dock den hyperextrema hyperbilen Valkyrie, en total racer med teknik från F1 och en kommande prislapp på runt 30 miljoner kronor. Valkyrie var nästan för verklighetsfrämmande att ta in, den såg mest ut som en leksaksbil där den argt, närmast alienaktigt stirrade ut mot den häpna Genève-publiken. Det ryktas för övrigt om 1000 hästkrafter ur en helt ny 6.5-liters V12 utan överladdning, fördelade på 1000 kilo… Valkyrie: själva definitionen av extrem!

Ett kärt återseende som lär få månget öga vått hos grånande herrar framför allt, är Alpine, som efter dryga tjugo år av törnrosasömn äntligen är tillbaka. Det berömda franska sportbilsmärket är Renault-ägt sedan 1973 men byggdes på Renault-delar ända från starten 1955. Således har man alltid varit tätt förknippat med det likaledes franska folkbilsmärket.

Och det är ingen dålig satsning man har gjort – vi talar om en renrasig sportvagn uppbyggd från grunden, utan några standarddelar från Renaults personbilsprogram. Konceptet säger lätt, tvåsitsig sportbil i halvmiljonklassen, ett segment som är väldigt tunnsått idag och som spretar betänkligt. Vi har Porsche 718, Alfa Romeo 4C och Lotus Elise, men nu ger sig alltså även Renault in i leken under Alpine-flagg.

Med en turbofyra på drygt 250 hästkrafter kopplad till en sjuväxlad dubbelkopplingslåda kommer den att gå som ett skott, och någon folksportbil i egentlig mening pratar vi inte om. Hamnar den under 600 000 kronor i Sverige ska vi nog vara glada! Namnet A110 kommer för övrigt från märkets mest ikoniska modell som byggdes under 60- och 70-talet och rönte stora rallyframgångar. Även designen är starkt influerad av originalets A110.

Bentleys Genève-monter var pompös i vanlig ordning, och det tillskrivs helt och hållet de mastodonta överklassvagnar som samlats där. Continental Supersports Convertible i all ära (710 hk!) men det var den eldrivna konceptbilen Bentley EXP12 Speed 6e som fullständigt stal showen. Inte bara är den hjärtstoppande vacker, den utgör dessutom en indikation om Bentleys framtid ur flera perspektiv.

Formen känns igen från ett tidigare koncept (coupén EXP10 Speed 6) och är en föraning om det nya formspråk som kommer att visa sig i nästa Continental GT vilken lär visa sig inom ett år. Det bådar gott, här har vi en mer subtil, graciös design som inte är lika pompös som tidigare. Mer konstfullt och med bättre proportioner har Bentley-köparna goda tider framför sig!

Speed 6e är som sagt eldriven och antyder att även Bentley siktar på elektrifiering, hybriddrivlinor lär komma inom en ganska snar framtid – och inte mig emot, de möjliggör massivt vridmoment vilket ju är själva essensen av Bentley-myten.

Ferrari är alltid Ferrari och i år slog man dessutom på stort med en ny supersportvagn i form av 812 Superfast. Det handlar alltså om Ferraris sedvanliga toppmodell med frontmotortolva som i princip har varit ett stående inslag i märkespaletten sedan tidernas begynnelse. Och som vanligt har man överträffat sig själva – och alla andra. Linjerna är inget annat än spektakulära med skönhet, dramatik och aerodynamik i mästerlig förening, och specifikationerna är inte sämre – 800 hästkrafter ur en V12 utan turbo (!) och en toppfart på över 340 km/h. Här har vi därmed världens snabbaste GT-vagn, en GT-vagn som dessutom lär tvåla in det mesta även på en racerbana. Makalöst!

Men salongen var inte endast en orgie i överflöd och glamour, stora nyheter även för mer vanligt folk duggade tätt. Till de viktigaste nyheterna hörde eleganta mellanklassaren Opel Insignia, glamourösa fyradörrarscoupén VW Arteon och hett efterlängtade Volvo-suven XC60. Mercedes visade sin, visserligen föga folkliga, E-klass Cabriolet.

Opeln, som egentligen heter Insignia Grand Sport, är helt nykonstruerad och rejält stor med sina 490 cm på längden. Otvivelaktigt är den en positiv bekantskap med svepande, coupé-lika linjer, god materialkänsla interiört och modern elektronik inklusive heldigitala instrument. Vidare har den moderna, konkurrenskraftiga drivlinor och ska vara uppemot 200 kilo lättare än sin föregångare, något som onekligen ger den en raffinerad edge.

Nog är det bäddat för succé. Men vi får se om den stora mellanklassvagnen trots allt kan få den eviga förlustmaskinen Opel på fötter. Jag säger så här: om inte den här bilen säljer är det bilköparna det är fel på! Men då måste priset vara rätt, ingen köper en Opel för BMW-pengar.

VW Arteon följer upp där Passat-coupén CC slutade, men den nya bilen är tänkt att vara mer upmarket, d.v.s. premium, och dess frontala dollargrin är ett tydligt tecken på intentionerna. Större och rymligare än gamla CC men interiören är fortfarande hämtad direkt från Passat. Drivlinorna är förstås också desamma och inget fel med det, VW bygger riktigt fina motorer och lådor idag. Bara fyror än så länge men värdinnan i montern uteslöt inte ett sexcylindrigt alternativ om marknaden frågar efter det. Jo, Arteon är redigt snygg och visst skulle man kunna leva med en!

Mellanstora suven Volvo XC60 är för svensk del en enorm nyhet men även internationellt verkar den röna stort intresse. Volvo-montern var nämligen sprängfull med nyfikna, klämmande och kännande salongsbesökare. Volvo-bilarna är ju väldigt snygga och moderna idag, och de står heller knappast tyskarna efter vad gäller så kallad premiumkänsla.

XC60 är Volvos bäst säljande bil och som sådan extremt viktig. Av resultatet att döma tycks det närmast omöjligt att misslyckas – form, format och utförande är sport on, och med den moderna SPA-plattformen med sina fina drivlinor (inklusive hybridalternativet T8), tyder allt på att den kommer att vara fullt konkurrenskraftig gentemot de övriga premiumsuvarna på marknaden. Nu gäller det bara att kvaliteten håller måttet.

Är det något Mercedes kan så är det konsten att tillföra glamour till sina standardprodukter och få dem att fungera vid vilken röd matta som helst. Ingen klarar detta konststycke bättre. Nya E-klass Coupé och Cabriolet är tydliga exempel på det, de är ju samma bilar som taxifavoriten E-klass sedan/kombi fast svarvade i fagra tvådörrarskarosser. Därmed kommer de framöver att anlända i full elegans tillsammans med sina rika och berömda ägare, med fotoblixtarna studsandes mot den djupa lacken. Tvådörrars-Mercorna är som diamantsmycken, med perfekta linjer som klyver luft och får munnar att vattnas i en helt oöverträffad kombination.

Ovan: Mercedes E-klass Coupé och Cabriolet – vackra som smycken, sprängfyllda med teknik. Men inte billiga!

Hos Porsche var det nya sportkombin Panamera Sport Turismo som utgjorde det främsta Genève-dragplåstret, och av resultatet att döma är det som exklusiv ”shooting brake” man ska se den snarare än praktisk familjefraktare. För visst är det flyt i linjerna även hos laståsnan, baserad på andra generationens Panamera som den är.

Harmonin i formspråket är ju en nyckelförbättring jämfört med den oformliga föregångaren, men även innehållet har moderniserats betänkligt. Den nya bilen är lättare, snålare, snabbare än tidigare, samt fylld med state of the art infotainment och elektroniska förarhjälpmedel som anstår en modern lyxbil idag. Byggkvalitet och finish är det bästa som finns och interiören är fantastisk – hypermodern, lyxig och med total kvalitetskänsla in i minsta por.

Det unika med Panamera är att den går som en sportbil i kurvorna även med fyra personer ombord. I kombin ryms dessutom fem och inget talar för att den skulle vara sämre på den punkten. Med turboladdade sexor och åttor, alla kopplade till märkets utsökta dubbelkopplingslåda, går den som ett skott oavsett vilken bestyckning som valts. Familje-Porschen är helt enkelt en komplett bil och tveklöst en av världens bästa.

Hos terrängbilstillverkaren Land Rover befann sig en av salongens större nyheter i form av Range Rover Velar. Range är ju den lyxigare, dyrare serien ”Jeepar” (jag vill inte kalla dem för suvar) från brittiska (men Indien-ägda) Land Rover. Velar täpper genom sitt mellanformat igen luckan mellan lilla Evoque och stora Range Rover Sport och kommer därmed att tävla mot bland andra Volvo XC60.

Velar ter sig betydligt modernare än övriga Rangar med ett svalt, närmast konceptliknande utförande. Vidare ska den vara mer personbilslik än någon annan Range Rover för att locka över personbilskunderna.

Velar bygger på det nya aluminiumchassit från Jaguar F-Pace bland andra. Fyror och sexor från Jaguars och Land Rovers lagerhyllor innebär konkurrenskraftig bestyckning. Det går väldigt bra för Jaguar/Land Rover just nu och Velar lär knappast ändra på det. Den har rätt format och ser väldigt bra ut, och med det starka varumärket i ryggen lutar det åt succé.

Filip Ericsson