Den egensinnigt formade GT-sportvagnen Porsche 928 är ett välkänt begrepp hos alla med det minsta bilintresse världen över. Den var ett cementerat inslag på sportbilsmarknaden såväl som i Porsche-paletten under hela 18 år. Nu fyller den 45 år. Vi berättar historien och visar ett gäng härliga foton!
Porsche 928 förblev en kontroversiell figur vid tiden för dess födelse 1977. Den var ju tänkt att ersätta den evigt unga, ikoniska sportbilen Porsche 911, men så kom det aldrig att bli.
Redan under 1960-talet började Porsches styrelse bolla med idén att en lyxigare och mer GT-inspirerad sportbil borde komplettera, och sedan ersätta, lilla 911 för att trygga en allt mer USA-beroende och därmed komfort- och säkerhetskrävande framtid.
Idén om den större vagnen växte när oron om 911:ans krympande försäljning såväl som änden på dess utvecklingspotential kröp allt närmare. Utvecklingstiden för 928 blev lång och den färdiga bilen debuterade på Genève-salongen 1977. I början gick försäljningen trögt och man började tro att modellen hade varit en felsatsning. Den kostade ju betydligt mer än en 911 och dess vattenkylda frontmotor imponerade knappast på de traditionella Porsche-entusiasterna.
Men efter ett ledningsbyte i företaget vid slutet av 70-talet ändrades uppfattningen att 928 skulle ersätta 911, och båda modellerna fick nu utrymme i den smala modellpaletten genom att man trots allt lyckades hitta utvecklingspotential i den älskade svansmotorvagnen. Detta skulle utmynna i en enastående lång karriär med en sällan skådad produktionscykel för de båda.
928 var speciell även av andra skäl än det faktum att den innebar en helt ny biltyp för Porsche, som ju erhållit sin glamour uteslutande från riktiga sport- och racingvagnar sedan starten 1947.
Futuristisk form
Vi börjar med designen. 928 såg ut som inget annat, det var rena rymdskeppet som stod där i Genève och den såg väl ungefär 20 år nyare ut än allt annat 1977. Enligt Porsche självt var den ett uttryck för typiskt framåtblickande 70-talsdesign, som samtidigt var tidlös.
En omöjlig ekvation? Ja, fast faktum är ju att den såg modern ut även vid nedläggningen 18 år senare. Att 928 fyller 45 år i år ter sig närmast obegripligt vid skärskådning av dess modernitet i design, teknik och prestationsförmåga.
Tekniskt var 928 nämligen lika framåtblickande som sitt formspråk. Den innehade en teknisk briljans som framavlats av åratal av tyska ingenjörstimmar: transaxelkonstruktion med växellåda bak för perfekt viktfördelning, galvaniserad kaross, karossdelar i aluminium, elastiska stötfångare i plast helt dolda i karossen, sinnrik “Weissach”-bakaxel med bakhjulsstyrning för bästa stabilitet samt ställbar instrumentpanel för perfekt körställning.
Den nyutvecklade V8-motorn på 4.5 liter var byggd helt i aluminium, gav 240 hästkrafter och tillförsäkrade 928 prestanda som matchade 911 och skänkte ett potent muller som vore den en europeisk muskelbil. 928 var ett fullblod in i minsta skruv.
Som drivkälla till 928 valdes en V8 av två skäl; motortypen var moderiktig i lyxbilar vid den här tiden och främst den amerikanska publiken ville ha dem, medan 928 som toppmodell behövde en tillräckligt kraftig maskin för att kunna prestera bättre prestandasiffor än den billigare 911.
Utveckling: mer prestanda och nytt utseende
Den något tröga försäljningen av den dyra, egensinnigt formade GT-sportbilen motverkades 1980 av en teknisk uppdatering, och 928 S var född. Motorn förstorades till 4.7 liter och 300 hästkrafter (310 hk fr.o.m. 1984) medan utsidan begåvades med front- och akterspoiler, bredare däck och kraftigare bromsar. Fyrstegsautomat infördes i USA 1983 och i Europa 1984. Den hade ju varit trestegad tidigare, som komplement till den femväxlade Getrag-lådan.
Vid det här laget hade många vant sig vid den stora frontmotor-Porschen och den hade sakta men säkert förblivit en integrerad och självklar del i Porsche-utbudet. Och nog passade den väl in som lyxigt flaggskepp ovanför instegsbilen 924/944 och den vildare 911.
1987 kom ytterligare en uppdatering med rejäl teknisk såväl som designmässig utveckling i form av 928 S4. Motorn växte till 5 liter och begåvades med fyra ventiler per cylinder (320 hk) medan karossen fick ny front och akter för snyggare utseende såväl som bättre aerodynamik, och plötsligt såg 928 helt modern ut igen. 0-100 gick på blott 6 sekunder med manuell låda och toppfarten låg på hela 270 km/h.
I ett test av 928 S4 i Teknikens Värld sommaren 1987 fokuserade man på bilens toppfart som med det testade exemplarets automatlåda låg på 265. Samtidigt toppade en svensk polisbil i form av en automatväxlad Volvo 240 GL 165 km/h – 100 under Porschen! Porschen prisades förstås för dessa enorma fartresurser liksom för de oslagbara långfärdsegenskaperna, där det enda som störde var ett väl högt vägljud från de breda däcken.
Den sportigare 928 GT med 330 hk kompletterade utbudet 1989 medan den sista versionen, 928 GTS med 5.4 liter och 350 hk, kom 1992 och ersatte dem båda.
Sommaren 1995 upphörde produktionen efter hela 18 år och 61 000 bilar, och inte ens då tedde sig den egensinniga GT-sportbilen omodern eller underpresterande. Världen hade förlorat ett unikt inslag på sportbilsmarknaden och ett uttryck för tysk bilkultur i folkmedvetanden världen över. Att den inte fick en uppföljare är beklämmande.
928:ans unika plats i bilhistorien härrör som sagt från dess framåtblickande form och dess långa produktions-cykel, men framför allt för dess tekniska kvaliteter. Den stod 928 ut gentemot andra dyra GT-vagnar såsom Jaguar XJ-S och Mercedes SL. Få bilar var så effektiva och snabba under långa sträckor och uttrycket ”Autobahnracer” stämmer nog bättre in på 928 än kanske någon annan bil i historien.
En 928 var ju konstruerad för att rusa fram i enorma farter på det tyska motorvägsnätet, dag ut och dag in, år ut och år in. Dess bergfasta högfartsstabilitet är välkänd och har till exempel gjort den populär hos förare i amerikanska högfartslopp. Förarergonomin är som sagt oantastlig och den effektiva V8-motorn var pricken över ”i”, konstruerad för att outtröttligt smiska mil i högsta fart.
Idag finns skopvis med 928:or ute på marknaden, åtminstone om man vänder blicken mot Tyskland, men det gäller att leta noga då många har använts just på det viset som beskrivs ovan. Vidare har 928:n alltid varit dyr att underhålla och när priserna på begagnade 928:or blivit oförskämt låga har många ägare saknat resurser att orka med de höga underhållskostnaderna.
En väl omhändertagen 928 kan dock vara ett fantastiskt bilköp med tanke på bilens egenskaper – både prestanda och vägegenskaper håller måttet än idag och modellen sattes samman med en oerhört hög kvalitet.
Det är inte varje dag man ser en 928, men det är väldigt glädjande när det väl händer. Jag minns särskilt ett sådant tillfälle när jag för ett par år sedan kom cyklande längs en stadsgata i Uppsala. Där plötsligt stod en guldfärgad 928 S4 med ägaren på väg att kliva in. Det var en lång arkitekttyp med runda glasögon, skrynklig kavaj och rufsigt hår. En ljuvlig syn och då kom jag på det; en 928 är urtypen för en sann arkitektbil.
Filip Ericsson