HURRA! ÄNTLIGEN har jag köpt en Porsche. Visserligen är den 10 cm lång, men man får vara glad för det lilla. Min tyska lilla samling verkar vid en första anblick högst spretig. Det är 50-talets Folkabuss, 80-talets ikoniska rally-Audi och den allra första Porschen, Typ 356. Allt hänger dock ihop. Den tyska bilindustrivärlden är stor, men ändå liten.
Volkswagen föddes 1934 genom Hitlers initiativ att skapa en folkbil åt tredje rikets medborgare. Konstruktionen av Volkswagen Typ 1 var ingenjörgeniet Doktor Ferdinand Porsches, vars eget konstruktörsföretag med namnet ”Porsche” hade startats ett par år innan. 1938 stod den nya folkbilen färdig. Efter krigsslutet, 1947, grundade Ferdinands son Ferry Porsche bilmärket med samma namn. Den omåttligt populära bussen, VW Typ 2, visades 1950.
Audis historia går tillbaka ända till 1885 medan namnet ”Audi” uppstod först 1910, men försvann sedan i samband med krigsutbrottet 1939. 1964 köpte Volkswagen 50 % av Auto Union, den koncern där Audi-namnet ingick, och återupprättade det som ett eget märke. För att sudda bort märkets notoriska gubb-stämpel initierades under 1970-talet en satsning på motorsport, och utfallet innebar en fyrhjulsdriven rallybil som skulle krossa allt motstånd just tack vare sin unika fyrkraft. Audi Quattro var född. Initiativtagaren var Ferdinand Piëch, ingen mindre än Ferdinand Porsches sonson. Cirkeln var sluten.
Den lilla Porschen växer på mig. Detta är konst. Inte den typen av konst bestående av en toalettstol på ett tomt golv som man kanske kan hitta på ett Stockholmsmuseum, utan riktig konst, konstfull konst. Tysk industrikonst. Se den gracila, sirliga ratten. Gräddvit bakelit. Porschens Kalle Anka-silhuett kan inte få mig att sluta titta. Tänk att fara fram genom ett regnigt Tyskland, radion sprakar, de runda instrumenten glittrar och den lilla motorns trummande där bak värmer din själ. De exakta, finlemmade körreglagen smeker dina händer.
Jag har nästan upplevt det, men i en Saab 96. Samma sak, fast mindre pengar, lägre fart. Och det varma trummandet kommer framifrån förstås. De riktiga 356orna har blivit riktigt dyra, en bra startar väl på kanske en halv miljon, och upp till sjusiffriga belopp. Så jag får njuta av den lilla, eller återköpa en Saab 96!
356 introducerades 1948 och många av delarna härstammade från nämnda Folkabubbla, vilket innebar att även Porsche 356 hade en luftkyld liten boxerfyra monterad bak. 1950 flyttades tillverkningen från österrikiska Gmünd till tyska Stuttgart, och först då kom en riktig serietillverkning i gång. Min bil är en 356 A från 1959 som hade utvecklats kraftigt sedan Gmünd-bilarna. Nu var fler av bilens delar egentillverkade och 356:an kunde knappast längre kallas för en hottad Folka.
Vid det laget hade man också gjort sig ett namn, särskilt i USA, där Porschens fina finish, höga kvalitet och ypperliga effektivitet trots blygsamma specifikationer hade dragit åt sig stora följarskaror bland amatör-racingförare såväl som hos vanliga sportbilsförare. Legenden var född och nu står den i min hylla.
Filip Ericsson