Det var höst 2003 och täckelset sveptes av den första moderna Bentleyn efter skilsmässan från Rolls Royce. Continental GT har alltid varit en favorit i mitt bilhuvud och nu har en liten grön anlänt. Vi låter den posera vid dess glamourösa anfader: Bentley S1 Continental från 1955!
Continental GT är en brittisk kanonkula, gjord för att korsa kontinenter snabbare än allt – som en spänd muskel rusar den fram över landmassan som ett franskt höghastighetståg. Men det knytnävshårda är en chimär. Inuti är det mysigt och omslutande som en 1700-talspub i Oxfordshire.
En Continental GT är pompös som Birgitte Bardot, men med linjer rena som en fjällbäck. Minimalistisk och flådig i samma penndrag. Glansiga ögon sveper över en fäaktigt låg taklinje och instinktivt förnimms en aura av aristokrati och gamla rikedomar. Där slottsgrus knastrar under stora däck.
Bentley och Rolls Royce hade varit sammanflätade ända sedan 1931. Rolls Royce gick till BMW och Bentley till Volkswagen. Den anrika Rolls Royce-fabriken i engelska Crewe, där motorerna till Spitfire-planen sattes samman under andra världskriget och där Rolls-/Bentleybilarna byggts sedan krigsslutet, tillföll Bentley.
Volkswagen stod alltså där med en bilfabrik och ett gäng Bentleyfierade Rolls Royce-bilar. Men bakom kulisserna hade man påbörjat utvecklingen av en ny bil, en betydligt sportigare och modernare Bentley anpassad för 2000-talet. En bil som återgick till rötterna men samtidigt var både betydligt mer rationellt tillverkad och mer överkomlig än de gamla Rolls-baserade aristokratvagnarna.
Den nya bilen döptes till Bentley Continental GT, ett namn som inte kunde ha passat bättre. Det var en tydlig blinkning till Bentleys historiska arv såväl som en direkt anspelning till vad det handlade om: en äkta gran turismo-vagn av synnerligen klassiskt snitt.
Det vill säga en stor frontmotoriserad coupé som ska frakta två välbeställda resenärer tvärs över kontinenter på elegantast och snabbast möjliga vis. Biltypen föddes i en tid när män var män och den glamourösa, europeiska bilkulturen stod på sin absoluta topp. En tid när legender föddes, såsom 50-talets Continental-coupéer från Bentley.
Bentley Continental GT, 2003
Baserad på plattformen och den tolvcylindriga motorn från lyxbilen VW Phaeton var Conti GT billigare och vida mer massproducerad än någon tidigare Bentley, med flera tusen byggda varje år. Den hamnade i en ny nisch på sport- och lyxbilsmarknaden som fötts under det tidiga 00-talet – bilar i en prisklass över exempelvis Mercedes S-klass, men betydligt under Rolls Royce eller supersportbilar från Ferrari och Lamborghini.
Vi pratar om strax över 1,5 miljoner kronor vilket utgjorde ett idealiskt segment för tiotusentals pengastinna bilköpare runt om i världen. Aston Martin DB9 och Lamborghini Gallardo är andra exempel och gjorde dessa märken tillgängligt för många fler än tidigare.
Samtidigt försakades inte ett uns Bentley-känsla. Continental GT såg ut och upplevdes som en riktig Bentley i minsta por, med en form som var slimmad och modernt aerodynamisk såväl som flirtade oblygt med klassiska Bentleylinjer från förr. Conti GT skrek pengar och glamour varhelst den visade sig, medan interiören var en orgie av opulens med bländande detaljomsorg som till fullo bibehöll märkets aura och identitet.
Den sex liter stora tolvan hade förädlats av Bentley med bland annat dubbla turboaggregat och gav till en början 560 hk. Så småningom tillkom starkare varianter såsom GT Speed och Supersports med upp till 710 hästkrafter. Utöver dessa byggdes även en Cabriolet samt en något billigare åttacylindrig variant.
Motorns outtömliga kraft och den orubbliga stabiliteten ända upp i toppfart spädde ytterligare på Bentley-myten från förr. Continentalen toppade ju i sitt långsammaste utförande 315 km/h medan den snabbaste nådde hela 336 km/h. Sannolikt var den världens snabbaste GT-vagn med fyra sittplatser!
Conti GT var visserligen en något trubbig körupplevelse, inte delikat och finstämd som exempelvis en Aston Martin DB9. Å andra sidan var den med sin fyrhjulsdrift och byggkvalitet en fullgod året runt-vagn, bekväm och användbar i alla väderlekar.
Under åren kom jag allt mer att förundrats över förmågan hos Continental GT att hålla sig modern, den blev på något vis snyggare och mer habegärlig ju äldre den blev. Som ett franskt årgångsvin. Modellen uppdaterades och förfinades på ett ytterst finkänsligt sätt så att den liksom aldrig gick ur tiden. Den tillverkades i hela 15 år vilket ju är en hel evighet inom bilindustrin!
2017 presenterades en helt nykonstruerad Continental. Den är lyxigare och snabbare än någonsin och karossens Bentley-kurvor svänger som aldrig förr. Den nya bilen baseras på Volkswagengruppens MSB-plattform som utvecklats av Porsche och delas med Panamera.
Tolvan sitter kvar under huven, men kan nu närmast sägas vara en Bentley-motor. Den byggs ju uteslutande av Bentley i Crewe och har utvecklats så mycket att den kan betecknas som en ny motor.
Vi kan alltså även fortsättningsvis glädjas åt traditionella gran turismos i det översta pinnhålet på marknaden. Inte dåligt i dessa tider!
Bentley S1 Continental
2000-tals-Bentleyn vilar tryggt i gammelfarfars glans. Det var 1931 och depression rådde. Bentley svaldes av Rolls Royce och efter kriget hade Bentley-bilarna reducerats till kopior av modermärkets lyxbilar.
Men 1952 skulle upprättelse ske. På Rolls Royce-chassi snäpptes en underskön kaross med två dörrar, motorn trimmades och vips framträdde en hakdroppande vacker lyxcoupé värdigt namnet Bentley. En gran turismo för de rika och berömda.
Bilen, Bentley R-Type Continental, baserades på efterkrigsbilen Rolls Royce Silver Dawn. 1955 visades nya Rolls Royce Silver Cloud/Bentley S-type varpå en ny Bentley-coupé med namnet S-type Continental följde.
När Jeeves har kärlkramp, eller när du bara vill köra själv. Det är då Rollsen blir stående i garaget och Bentleyn åker fram. Din Bentley S1 Continental, by Mulliner. Det var han noga med, Gunnar Friberg, chefredaktör på Teknikens Värld. Född i Vasastan 1933. Död i Paraty, Brasilien, 1986. Att karossen till hans Bentley var ritad och byggd av den engelska karosserifirman Mulliner.
Precis som min vinröda S-Type från 1955! Det osar brittisk överklass att man förstummas. Bentleyn utstrålar någon sorts maskulin elegans så att även tjejerna tycks gilla den. I den klassiska Bondfilmen Goldfinger från 1964 frågar den manligt kärve Sean Connery också mycket riktigt: ”Where’s my Bentley?” när han kommer till jobbet en morgon. Istället får han nöja sig med en Aston Martin DB5, en bil för pojkspolingar!
Baserad på Silver Cloud var Bentley S-type Continental en stor, tung lyxbil där inget hade sparats på material eller tekniska lösningar för att göra den bästa bilen som fanns. Samtidigt var Rolls Royce lika stockkonservativt som sina kunder, så tekniska äventyrligheter lyste med sin frånvaro även hos Bentleyn.
Man valde istället beprövade, hållbara lösningar som man utvecklade till perfektion. Vi pratar separat ramkonstruktion, trumbromsar, stel bakaxel, stor rak sexa med halvtopp och en total omsorg för detaljer. Tyngden och den separata ramen gav tystnad och komfort som vida överglänste andra 50-talsbilar.
Det traditionella Rolls Royce, som stod för denna närmast kompulsiva konservatism och byggde dessa överdimensionerade, gammaldags produkter, levde i närmare hundra år. Och Bentley förblev en insprängd del i denna unika bilkultur i 60 års tid. Min S-Type Continental är en utmärkt representant för det!
Filip Ericsson