Det kan ha varit 1990 och jag var 14 år. Där, på ett omslag på tidningshyllan i en ICA-butik i Karlskoga, såg jag den; en mörkgrön, sanslöst slimmad sportbil som tog andan ur mig. Det var en Aston Martin Virage. I skrivande stund finns en obegripligt ovanlig Virage av -91 års modell till salu på Bytbil.com. Den förtjänar att uppmärksammas!
Vid slutet av 80-talet var Virage den nya exklusiva GT-sportvagn som alla väntat i åratal på men som fick en usel start på grund av den fullständiga punkteringen av världsekonomin – den sammanföll nämligen nästan med produktionsstarten i december 1989. Över en natt förvandlades Virage till en oälskad dinosaurie och Aston Martin höll på att gå under – igen.
Men där och då cementerades för evigt min bottenlösa beundran för den närmare två ton tunga aluminiumsportbilen. För några år sedan skrev jag en hyllningsartikel som hette ”Drömbilen – något att skämmas för” där Virage förstås hade huvudrollen. Och jag är nog fortfarande en av väldigt få kufar som suktar efter detta handbyggda, svindyra misslyckande!
Taklinje att dö för. Virage gör sig bra i mörkgrönt!
Virage är extremt ovanlig, endast 598 exemplar byggdes mellan december 1989 och december 1995, varav 364 var coupéer och 234 var öppna så kallade Volante-bilar. De allra flesta hade automatlåda vilket inte gjorde bilen någon rättvisa alls; lådan var antik och den tunga bilen blev närmast slö. Bilen i annonsen är en tidig vagn med en helt perfekt specifikation. Mörkgrön metallic, cremefärgat läder och – manuell låda! Jag kan inte tro mina ögon. Annonsen måste vara one in a lifetime.
Tydligen har en Mr. Terry Dorson byggt ihop motorn och vem kan säga det om en BMW, Porsche eller Mercedes? Den har gått endast 3200 mil och är således i det närmaste en ny bil. Alltså är man begiven att tro att den har stått och samlat damm i gömmorna hos någon excentrisk knös under alla år. De första Virage-bilarna beställdes ju under 80-talets spekulationsyra och syftet för många köpare var att tjäna en hacka genom att sälja den vidare, kanske redan innan leverans.
När världensekonomin sprack valde flera att strunta i det saftiga depositionsbeloppet på 20 000 pund och avboka sina bilar, medan andra behöll dem och gömde undan de ledsamma klenoderna i hemliga utrymmen i väntan på bättre tider. Det ryktas att det fortfarande finns helt oanvända 80-tals-Astons undangömda, bilar betydligt mer eftertraktade och värdefulla än Virage. Tänk vilka skatter världen går miste om!
Denna Virage togs i bruk den 20 september 1991, oklart i vilket land eftersom den importerades till Sverige 16 mars 2000. 168 Virage-bilar ska ha byggts under 1991 och detta är alltså en av dem.
1992 hade luften gått ur helt med endast sex tillverkade coupéer, och 1993 byggdes inte en enda. 40 stycken öppna Volantes sattes dock samman under 1992 och ännu fler året efter, vilket lär ha räddat företaget. Hösten 1992 visades också den hårdkokta superbilen V8 Vantage med 557 kompressormatade hästkrafter, ett annat Virage-derivat som hjälpte Aston att hålla sig vid liv. Och tur är väl det, nya ägaren Ford kan knappast ha haft ett outsinligt tålamod.
Opulent och unikt inuti Virage. Ford-instrument skämmer, i övrigt en underbar miljö!
Viragen är beskedlig och nedtonad på ett lite egendomligt vis, tvärtemot vad varumärke och specifikationer ger sken av. Egenheterna duggar tätt, som de anspråkslösa hjuldimensionerna med sina ballongdäck. Detta är jag garanterat ensam om i hela världen, men mycket gummi är snyggt! Dessutom ger de förutsättningar för fin åkkomfort. Och visst är Virage en behaglig bil att åka i, men inte alls så sportig som man förleds att tro.
Belackarna, och de var inte få, fnyste åt alla knappar och reglage från diverse Ford-bilar; ventilationsutblåsen är exempelvis samma enkla don som i farsans Ford Scorpio från 1986! Virage ansågs för mjuk i chassit för att uppmuntra till någon sportigare körning och så var den ju svindyr förstås. Man fick en BMW 850i, en Ferrari 348 samt en vanlig Mercedes för samma pris av en enda Virage!
Broschyrbild på en tidig Virage. Slimmad, diskret och samtidigt Aston-maskulin!
Men låt ögonen vandra över de rundade formerna som på något förunderligt sätt lyckas förena diskret elegans med kärv maskulinitet, med en svepande låg taklinje som gör en knäsvag. Det syns varifrån dagens undersköna Astons har fått sin inspiration!
Och får du chansen att lyssna på den fylliga, race-mässiga musiken som strömmar ur den handbyggda V8-motorn lär du riskera att råna en bank i ren sinnesförvirring bara för att få sätta dig i den, dra söderut och inte kliva ur förrän du nått Medelhavet.
Glöm Ford-knapparna för en stund och du finner en unikt formad interiör helt draperad i underbart tjockt Connolly-läder och den blankaste av valnötsrot. Tänk sedan att få spela med den kärva ZF-lådan (som sägs stå emot 1000 hästkrafter), till noterna av nämnda motorsång som får Pavarotti att låta som en trasig gräsklippare. 1990 eller 2017 spelar ingen roll. Magiken är total och jag vill ha den!
Filip Ericsson