Wien, Mozarts levnadsstad och ett finkulturens centrum i Europa, hade jag glädjen att besöka under årets påsk-firande. Vid sidan av alla aktiviteter i historia och kultur var förstås en så kallad ”bilspotting” helt obligatorisk. Kameran var ständigt redo att plåta alla godbitar som trafikerade de välansade boulevarderna.
Det handlade inte så mycket om det spektakulära, utan mina ögon fastnade mest för välskötta folkbilar (nåja) från en tid som flytt, bilar som i Sverige har rostat bort i en avsevärt högre utsträckning än i ett osaltat Österrike, som dessutom bjuder på ett helt annat utbud.
Bilkulturen i Wien är starkt fokuserad på tyska premiumbilar som närmast verkar vara i majoritet, men en del latinska och även svenska fordon satte behövlig färg på den eleganta gatubilden! Det är något med kulturen och levnadssättet i det kontinentala Europa som är härligt på något sätt, men samtidigt svårdefinierat.
Den farbror i övre medelåldern som svischade fram genom morgontrafiken i en Mercedes CLS en gråmulen förmiddag får personifiera detta. Takluckan var öppen och han hade en pipa i munnen. Jag har längtat efter en CLS lite extra ända sedan dess. Nedan följer ett kollage av några nogsamt utvalda foton på sköna vagnar som jag stötte på runt om i staden under vår härliga påsk-helg.
Ovan: Suddigt syns en Alfa 166 som accelererar från ett trafikljus i centrala Wien. I bakgrunden syns den avantgardiska Jaguar XJ av senaste snitt. Den diplomatstinna staden är förstås fylld av propra sedaner och dessa två tillhör definitivt de mer bohemiska – kul inslag bland alla tyska premiumvagnar! Alfas nedlagda storsedan syns ganska sällan här hemma numera medan dess snitsigt formade plåtkostym dyker upp något oftare i en stad som Wien, härligt!
Ovan: En Mercedes Geländewagen parkerad i givakt utanför hotellet. Den klassiska terrängbilen hör ju hemma lika bra i denna miljö som ute i vildmarken. Faktum är att staden är relativt välströsslad med Geländewagens som far fram längs gatorna och det kan nog ha att göra med att modellen tillverkas i österrikiska Graz, och har så gjorts ända sedan premiären 1979 (!). Onekligen en högst habegärlig terrängvagn och så mycket coolare än en vanlig soccer-mom-SUV!
Ovan: En annan ytterlighet av genomkompetent terrängbil fast åt det andra extremhållet – den billigaste istället för den dyraste! Och så liten den är, Lada Niva. Men vänta nu, det står ju ”Taiga” på bakluckan? Just det, Niva heter Taiga i Österrike och det är väl ett ypperligt passande namn! Det måste vara en ren barnlek att fickparkera den ryska lilla traktorn, men att studsa runt i en så antik kärra på Wiens fina asfaltsvägar kan knappast vara kul i längden. Nej, det är på den ryska Taigan en Niva – ähum, Taiga – hör hemma. Fast det är väl någon Manchester-draperad akademiker som prompt ska vara annorlunda som väljer att stå ut.
Ovan: Äntligen fick jag syn på en riktig Saab! Jag spanar alltid efter dessa när jag vistas i andra länder och den här gamla 900:n gick ju knappast att missa – de mycket speciella Saab-linjerna liknar inget annat. Men precis som de flesta niohundror här i Sverige hade den här märkts väl av tidens tand, nedsliten av ändlöst brukande och inte så mycket av kärleksfullt underhåll. Ägaren vet säkert vilken speciell bil han kör, till skillnad från de flesta svenska ägare får man förmoda, som nog mest tar den för en helt vanlig folkbil.
Ovan: Ytterligare en äkta svensk och Volvo syns föga förvånande betydligt oftare än Saab på Wiens gator. Nyare Volvo-bilar är faktiskt inte ovanliga alls medan dessa gamla bakhjulsdrivna trotjänare är en desto sällsyntare – och roligare – syn. En torghandlare kan väl knappast välja en bättre arbetsbil än denna Volvo 745, men nog får den svår konkurrens av den japanska pyttebussen!
Ovan: Den roligaste bilen på hela resan, en svensk polisbil! Först tänkte jag att vad kul att österrikisk polis kör Volvo, men nej, vad är det där egentligen? Det är ju en helsvensk polisbil! Någon humoristisk själ måste ha importerat ett uttjänt polisfordon från Sverige och plockat bort saftblandaren – troligtvis ett krav från myndigheterna!
Ovan: Alltid en fröjd vid de få tillfällen en Alfa Romeo GTV dyker upp. Den framhjulsdrivna generation 916 chockerade bilvärlden vid premiären 1994 genom sina extraordinärt kilformade karosslinjer, och den förgyller fortfarande den grå gatubilden, även i Wien. Detta är en sen version från början av 00-talet med lätt uppdaterad kaross och ny instrumentpanel. Sannolikt sitter den klassiska, 24-ventilade treliters-V6:n under locket. Jag hade gärna hört den starta!
Och slutligen har vi Porscharna. Wien är smockfullt med Porschar, särskilt 911 av olika årgångar. Ovan ett riktigt skönt exempel i form av den sista luftkylda och därmed sista klassiska 911:an, alltså version 993 av årsmodell 1994-97. På bilden syns hur liten och smidig den ikoniska sportvagnen var förr – den har växt rejält sedan dess. Och visst var de väl snyggare förr?! En 911 som jag missade med kameran var en röd 964 Turbo från början av 90-talet med en skäggig farbror i som dundrade runt ett gathörn mitt framför näsan på mig. Porschen var riktigt skitig dessutom och vad kul att se en sådan raritet användas ordentligt på det sättet. Vilket monster!
Filip Ericsson