Världens största bilsalong sker i Frankfurt varje höst. Här spänner världens biltillverkare sina muskler för att slå sig fram i en granithård konkurrens, för att överleva i en tuff värld och för att växa och frodas för framtiden. Man gör alltså allt för att blidka en hungrig bilpublik, med den ena storslagna showen efter den andra och med vagnar som bländar med glamour, fart och böljande linjer. Här följer godbitarna från Frankfurt!
MERCEDES
Mercedes närvaro på Frankfurt-salongen strimlade sönder betydelsen av ordet ”monter”. Märket förfogade över en enorm hangar alldeles på egen hand. Showen slog allt annat och konkurrenternas tillställningar tedde sig rent torftiga i jämförelse. Mercedes vinner alltså tveklöst mitt pris för ”bäst på mässan”. Man visade flera urläckra konceptbilar och en kavalkad av högst glamourösa världsnyheter. Mercedes är tillbaka där man hör hemma, på toppen!
IAA Concept
Mercedes stora grej, enligt dem själva, var en svalt elegant fyradörrarscoupé som rullade ut på en jättescen till mystisk musik. Den hala vagnen uppmäter ett rekordlågt luftmotstånd med en koefficient på endast 0.19. Samtidigt bör man nog konstatera att detta också kan vara ett nytt formspråk för framtida modeller, exempelvis en ny CLS. Visst är vagnen snygg, åtminstone innan den halvmeterlånga stjärten skjuts ut där bak, en åtgärd som krävs för att ge den fina aerodynamik som utlovas. Mekaniskt är det inga större märkvärdigheter, en modern bensin-/hybriddrivlina på totalt 279 hk. Nej det är formen som är saken med IAA, Intelligent Aerodynamic Automobile.
C-klass Coupé
Mercedes C-klass Coupé har uppblåsts till en världsnyhet av guds nåde, men hela saken handlar ju krasst om en tvådörrarsversion av årsgamla kompakt-Mercan C-klass. Inget fel i det visserligen, en coupé-Mercedes är alltid längtad efter och visst måste märket erbjuda motstånd till populära Audi A5 och BMW 4-serie. Endast fyror (både bensin och diesel) erbjuds men så småningom lär sexorna på 333 respektive 367 hk från vanliga C-klass också hamna i coupén. Fyrhjulsdrift finns som tillval. Interiört gäller samma utsökta instrumentpanel som i C-klass, en form som representerar en ny och vinnande stil från Mercedes. De snygga, lågt placerade sportstolarna är dock unika för Coupé.
Visst är även denna Mercedes-coupé en riktigt snygg vagn, med den särskilda flair av ”flykt” och glamour en tvådörrars Mercedes av någon outgrundlig anledning alltid förmedlar. Men har den verkligen samma perfekta proportioner som hos Audi och BMW? Kanske inte riktigt. Men jag väljer en renlärig Mercedes-coupé före Audi och BMW för den romantiska resan ner till södra Frankrike. Vilken väljer du?
En större adrenalinkick ger förstås det åskmolniga AMG-utförandet, C63 Coupé AMG. Turbomatad fyralitersåtta på 476 hästkrafter, eller hela 510 kusar i ”S”-versionen, ger en 0-100-tid på ofattbara 3,9 sekunder. Mercedes motorsportavdelning brukar ju göra riktigt brutala bestar av gubb-Mercorna, och här har man överträffat sig själva. Den kompakta coupén gör sig ypperligt i muskel-utförande, särskilt Edition 1 som de första bilarna kallas. Vi bjuds på mattsvart lack och gula fartränder, den ser ut att göra 300 när den står still och små barn lär undvika den på parkeringsplatsen! Att den på mässan parkerats bredvid racerbilen C63 DTM gör inte saken mindre dregelframkallande.
S-klass Cabriolet
Än större nyhet för Mercedes, och för världen, är ytterligare en världsnyhet i glamourens tecken: Mercedes S-klass Cabriolet. Det är faktiskt första gången på 44 år som en stor Mercedes produceras utan tak och därför är det en stor händelse i Mercedes-kretsar. Minst lika linjeskön som coupéversionen förkroppsligar även den öppna varianten märkets nya, böljande och aerodynamiska formspråk. Det var länge sedan en Merca var så här vacker och härligt är även det faktum att den har ett mjukt tak vilket ökar det romantiska värdet betänkligt jämfört med en moderiktig plåtcab.
Med tanke på att Mercedes har tagit ett enormt utvecklingssprång med senaste generationens S-klass lär också S-klasscabben strimla sönder sina konkurrenter, och närmast ligger nog Bentley Continental GTC som inte lär ha en chans varken avseende komfort eller teknologi. Kanske kan den även ge purfärska Rolls Royce Dawn en rejäl match men till ett lägre pris då förstås. Fler vagnar än så existerar ännu inte i denna nyvunna klass av lyxcabbar allra högst upp i bilhierarkin och Mercedes nya friskluftsvagn lär därför vara ett välkommet inslag i Palm Springs, Miami, Monte Carlo och liknande orter som lär bli dess huvudmarknad.
AMG GT (AMG GT3)
Sportvagnen AMG GT är visserligen ett år gammal men ändå väl värd att nämna, för den är onekligen en betydande del i märkets färd mot att ta ledningen bland världens premiumtillverkare. Man gjorde helt rätt i att slå sig in i den verkliga sportbilsklassen där Porsche 911 har regerat sedan urminnes tider, AMG GT är sällsynt läckert formgiven med skopor av märkesidentitet och glamourösa former. Bilen tar andan ur betraktaren med sina spolformade linjer och interiören är inget annat än makalöst välformad och välsydd. Den nya turboladdade fyralitersåttan sjunger så att man blir knäsvag och på bana har bilen visat sig nästan lika vass som en 911.
Glädjande nog ställde man även ut racerbilen AMG GT3 som måste vara en av de läckraste racervagnar som har skådats. När jag betraktar vagnarna ekar 50-talets måsvinge i mitt huvud. Där SLS AMG var steg Ett i strävan mot fornstora dagar är AMG GT tveklöst det andra och slutgiltiga steget. Med AMG GT är man där.
Suvarna – GLA/GLC/GLE/G-Wagen
Mercedes huvudnummer i Frankfurt var annars en hel radda nya suvar, några helt nya konstruktioner och några facelifts. Lilla GLA är redan ute på marknaden medan mellan-suven GLC är helt ny och börjar nu göra livet surt för de populära Audi Q5, BMW X3 och framför allt Volvo XC60 som faktiskt säljer som smör på den europeiska marknaden. GLE är inget annat än en uppdaterad M-klass och med faceliften kommer även den nya nomenklaturen där ”GL” är benämningen på alla SUV-modeller och där den sista bokstaven visar storleken på bilen, A som i A-klass, C som i C-klass och E som i E-klass. Klart som korvspad!
Roligast att se var dock den eviga Geländewagen som idag egentligen heter G-klass. Trots att den har funnits i produktion ända sedan 1979 visades i Frankfurt ännu ett facelift. När man skärskådar den antikt formade terrängbilen och stiger in i den, då förstår man också den aldrig sinande fascinationen för den. Man vill liksom instinktivt ha en! Den gamla karossen är i princip det enda som är kvar av originalet, under ytan finns idel modern Mercedes-teknik.
Det är just formen som påminner en om det antika ursprunget. Den är smal och hög och passagerarna sitter väldigt nära dörren. Interiören är inte alls så enkel som man kan tro, här regerar skinnsäten, läderklädd instrumentpanel och ett bergfast kvalitetsintryck. Den verkar gjord för en evighet helt enkelt och jag kommer att sörja dess nedläggning som oundvikligen kommer att inträffa inom några år.
BMW GROUP
BMW-”montern” framstod som ganska torftig efter besöket hos Mercedes, och bilarna liksom bara stod utställda som i vilken bilhall som helst. Gnuggar man ur Mercedes-showen ur ögonen var BMW:s två våningar, separata M-monter och den bana som gick runt alltihopa, inte helt ospektakulärt. Runt besökarna, inne i hallen, for nämligen flera exemplar av nya 7-serien så att man fick se den i rörelse, Live, och inte bara stillastående. Gott så!
BMW
Stora BMW-nyheten var helt nya 7-serien, märkets stora lyxvagn sedan 1977, och nu är man inne på den sjätte generationen. På podiet framträdde en föga överraskande men mycket harmonisk och BMW-tydlig form som är modern och klassisk på samma gång. Det samma gäller interiören, det är väldigt mycket BMW och man har tagit i så det knakar för att fylla den med den modernaste elektronik och infotainmentsystem som finns att finna. Det krävs ju onekligen sjumilasteg på utvecklingssidan för att nå upp till Mercedes kolossala S-klass.
Men det är under det svalt eleganta skalet som de verkliga nyheterna finns. Nya sjuan bygger nämligen på ett helt nytt chassi som ska stå till grund även för de mindre BMW-bilarna, en struktur som innehåller aluminium såväl som kolfiber och som gör nya lyxbilen lite lättare än tidigare. Vidare finns en hel radda dataprylar, t.ex. kan man parkera bilen genom att stå utanför och titta på. Luftfjädring och fyrhjulsstyrning ska ge utsökt komfort såväl som perfekta vägegenskaper. Viktigt är ju att en 7-seriebil ska vara mer agil och rolig att ratta än en Mercedes. Raka sexor med bensin och diesel samt V8:or och en fyrcylindrig laddhybrid ska motorisera nya 7-seriebilen. Snabb som ett skott redan i instegsversion!
Torrsim i Frankfurt visade med all tydlighet att man har lyckats skapa en fantastisk interiör, det går inte att tvivla på att man sitter i en BMW med enkelhet i formen som alla BMW-bilar bör ha. Materialen är utsökta och varenda detalj, varenda knapp och reglage har det där finliret som anstår BMW:s största, som anstår en av världens bästa bilar.
I andra änden av skalan hittar vi helt nya X1, märkets minsta SUV (eller crossover), som i sin andra skepnad har blivit högre, kortare och mer ”suvig” för att bättre platsa in under de större X3- och X5-bilarna. Den nya bilen är rymligare än den gamla och bjuder på ett bättre kvalitetsintryck interiört. Nu finns inget länge att klaga på och lill-suven når äntligen upp till sedvanlig BMW-nivå. Det är riktigt modernt, välbyggt och trevligt inuti X1. Det enda som inte riktigt håller måttet är den nya växelväljaren till automaten som mer passar i en Kia än i en BMW, med det är i högsta grad en randanmärkning.
Sedvanliga fyror med bensin- och dieseldrift förstås men de nya fina turbo-treorna tar också plats i X1. Alla drivlineval tillhör märkets helt nya modulmotor som innefattar 0,5 liter per cylinder, turboladdning och tre, fyra eller sex cylindrar. I X1 finns dock ingen sexa tillgänglig. Största nyheten med X1 är dock att den byggs på den nya framhjulsdrivna plattformen som utgör grund även för årsgamla 2-serie Active Tourer samt Minis nya modeller. Motorn i X1 är alltså tvärställd! Synd och skam? Nja, det är inget man märker. Nya X1 ger BMW- såväl som storbilskänsla i skopor och med fyrhjulsdrift lär man aldrig märka av den ursprungliga framhjulsdriften. Gott så!
BMW:s M-monter bjöd på alla modeller preparerade av märkets legendariska motorsportavdelning och dregelfaktorn var förstås hög. Fetare vagnar får man leta efter och det är fascinerande vilka superbilar man lyckas skapa av de välkammade familjebilarna i BMW:s palett. Någon M2 fick vi inte ta del av, den presenteras en månad efter salongen. Så inträdesbiljetten till den exklusiva M-klubben var i Frankfurt-montern den 700.000 kronor dyra och 431 hk starka M3. Prisvärd och praktisk, men bara om man jämför med Porsche 911!
Rolls Royce
Stora nyheten hos brittiska Rolls Royce var cabrioletversionen av den snabba lyxcoupén Wraith, och även den öppna varianten har fått ett klassiskt Rolls-namn: Dawn. Den är den tredje varianten på ”instegs-Rollsen” Ghost, den något nättare och mindre dyra lyxvagn som fyllde på under stora Phantom för några år sedan. Den spektakulärt formade Wraith-coupén var nummer två och Dawn kommer som en helt logisk, och attraktiv, fortsättning på temat.
Vagnen tar andan ur en med sin skönhet, proportionerna är perfekta och detaljerna makalösa. Precis som Mercedes har Rolls valt att utveckla en mjuk sufflett till sin lyxcabriolet och orsaken är densamma, att skapa så mycket charm och romantik som möjligt! Precis som den stora Phantom-coupén/cabrioleten har även Dawn så kallade självmordsdörrar, en mycket elegant lösning som särskiljer Rollsen från de få konkurrenter den kan tänkas ha.
Samma turboladdade och BMW-deriverade 6,6-liters V12:a som i Ghost/Wraith förstås och med sina 570 hk lär det bli faslig fart på den stora bilen. I den svala Rolls-montern kunde även de övriga modellerna i märkets exklusiva palett skådas. Det är alltid skönt att låta ögonen smeka de tunga, klassiska linjerna med de havsdjupa lackarbetena. BMW har verkligen fått fart på den brittiska nationalklenoden och med de nya mindre imposanta vagnarna kan man erbjuda bilar även till de som vill köra sina Rollsar själva, utan att väcka lika mycket uppmärksamhet som den enorma Phantom.
VOLKSWAGEN-GRUPPEN
Volkswagens alla märken (utom Audi), från Skoda och Seat till Bentley och Bugatti, trängdes i en enda byggnad, förvisso en enorm sådan. Ingen särskilt spektakulär show erbjöds, däremot många spektakulära nyheter.
Bentley
Den brittiska lyxbilstillverkaren Bentleys dragplåster var förstås världspremiären för märkets allra första SUV, den iögonfallande, supersnabba Bentayga. Länge har ryktena om en Bentley-SUV gått varma och äntligen (?) får vi nu se resultatet. Givetvis är det i det översta segmentet man lägger sig och frågan är om man med Bentayga inte har skapat ett helt nytt SUV-segment ovanför Range Rover, Porsche Cayenne och company?
Bentleyn kostar runt två miljoner kronor, drivs av en sexliters V12:a på över 600 hk och har en hiskelig toppfart på utlovade 301 km/h. Bentayga byggs på aluminiumchassit från nya Audi Q7 och motorn hämtas från Continental GT.
Man kan ju fråga sig om Bentley verkligen ligger rätt i tiden med det här monstret men faktum är att det är denna typ av vagnar lyxbilskunderna vill ha idag och att hög-Bentleyn redan är slutsåld för i år talar väl sitt tydliga språk. Jag kan dock inte undgå att finna den något smaklös och lite i smyg längta tillbaka till forna dagar när ordet SUV inte existerade hos tillverkare som Bentley och Rolls Royce.
Man ska dock vara klar över att det denna typ av bilar som ger de inkomster som gör det möjligt att fortsätta utvecklingen och tillverkningen av de traditionella modellerna, de modeller som mer överensstämmer med vilken typ av bilar många anser att märken som Bentley bör bygga. Vi har alltså bilar som Bentayga att tacka för att vi även fortsättningsvis får njuta av traditionella Bentley-vagnar, även om det sker på avstånd för de flesta av oss!
Bugatti
Bugatti har inte presenterat en ny bil på tio år och istället har man ställt ut olika versioner av superbilen Veyron. På 2015 års Frankfurtsalong var det dock andra bullar. Nya konceptbilen Vision Gran Turismo är sannolikt mässans läckraste och mest uppseväckande bil. Det bästa av allt är dock det faktum att denna hypersportvagn med största sannolikhet inte bara är ett koncept utan en försmak på Veyrons efterträdare, ett faktum som inte kan förnekas hur knäpptysta Bugatti-folket än är om den saken.
Konceptbilen drivs (liksom Veyron) av något så spektakulärt som en 16-cylindrig W-motor med fyra turbo och en toppeffekt på hiskeliga 1600 hästkrafter. Kanske kan vi hoppas på en toppfart på, säg, 450 km/h? Priset lär bli lika mastodont som fartresurserna och man bör inte bli förvånad om det hamnar på uppåt 20 miljoner kronor.
Porsche
Porsche-montern erbjöd ett flertal spännande nyheter där uppdaterade 911, 911 GT3 RS, Cayman GT4 och den vansinnigt läckra el-konceptbilen Mission-E stod för de främsta lockbetena. Mission-E var en stor överraskning och precis som Mercedes IAA visar den inte bara ny teknik utan sannolikt även en försmak på en framtida designriktning. Mission-E bör därmed utgöra en fingervisning om hur en ny sportig sedan, placerad under Panamera, ska se ut. Om det stämmer har vi onekligen något mycket trevligt att se fram emot.
Det är 100 procent Porsche med alla typiska drag närvarande – den typisk kurviga, grod-lika fronten, taklinjen inspirerad av den eviga 911:n, de kraftfulla höfterna och bakstammen som ser ut att husera en motor under luckan. Linjerna är dock generöst tillskruvade för att platsa i 2020-talet och dregelfaktorn är enorm.
Konceptet drivs av två elmotorer, en fram och en bak med en sammanlagd effekt på 600 hk. 0-100 går på 3,5 sekunder och toppfarten anges till 250 km/h. Det speciella är ett nyutvecklat högvoltssystem som ger dubbelt så mycket kräm som brukligt idag och det ska resultera i en rekordsnabb laddningstid på endast 15 minuter (för 80 % av ”full tank”). Räckvidden utlovas till goda 50 mil.
Chassit är en kolfiber-monocoque som är så stark att någon mittstolpe inte behövs. Därför har bilen så kallade självmordsdörrar bak precis som Rolls Royce. Om de hänger med till en eventuell (trolig!) produktionsversion är mycket tveksamt. Batteriet är placerat i golvet och täcker hela utrymmet mellan axlarna vilket ska ge perfekt balans och låg tyngdpunkt för sportbilslika köregenskaper.
Mission-E är ett tydligt motdrag till Tesla, den succéartade, amerikanska el-lyxbilen som är på allas läppar just nu. Det har ju ryktats om en mindre eldriven sportsedan från Porsche ett bra tag nu och att Mission-E är en förstudie till en sådan får vi ta för givet. Även om undertecknad föredrar bensin-motorer i sina Porschar, främst för en renlärig ljudupplevelse, är serietillverkning av Mission-E trots allt en oerhört läskande tanke.
Ovan: Nylyfta Porsche 911 med turbomotor, här i en udda militärliknande lack. Väcker habegär! Nya ribbor på huven bak döljer den helt nya boxersexan med 370 respektive 420 hk i ”S”-version.
Den klassiska 911:n visades i sitt ansiktslyfta utförande i den 991-generation som gäller nu. Den ikoniska, aktermotoriserade sportvagnen har till mångas förtret begåvats med dubbla turbo i en helt ny motor på tre liter jämnt. Fortfarande en boxersexa ska vi dock säga och enligt uppgift ska den låta som man förväntar sig och varva över 7000 varv, så oron verkar obefogad. Resten har förädlats försiktigt med subtila ändringar på ut- och insida där de nya svarta ribborna på motorluckan bak är det som sticker ut mest exteriört och den 918-inspirerade ratten är det som är tydligast interiört.
Oavsett nyheter är det alltid en särdeles angenäm upplevelse att klämma och känna på Porsches olika modeller. Bilarna är som smycken, kvaliteten lyser i varenda detalj och formgivningens märkesidentitet går djupt i varje modell, inifrån och ut. Ju närmare man kommer en 911, eller en Panamera för den delen, som ibland kan tyckas väl slentrianmässig, desto mer blir man fascinerad av dess organiska design och påkostade detaljer. Så trots att den är ett förutsägbart rikemansval är dess utsökta symbios av bruksegenskaper, putsvärde och körupplevelse något alldeles unikt i bilindustrin idag, precis som det alltid har varit.
Audi
Ovan Audis största nyheter i Frankfurt. Till vänster den eldrivna coupé-suven Q6 E-tron i konceptutförande och till höger den helt nya mellanklassaren A4/S4 (S4 på bilden).
Audi fick till skillnad från övriga VW-märken ett eget hus och visade upp helt nya Audi A4 (samt sportversinen S4) och koncept-suven Q6 E-tron. A4 är onekligen en oerhört viktig nyhet men ovationerna uteblev. Den nya Audin ser i vanlig Audi-ordning ungefär ut som den gamla. Istället är det tekniken som är intressant med ny aluminium-struktur som kapar en del vikt jämfört med föregående modell, samt den hypermoderna, heldigitala instrumenteringen som tidigare gjort premiär i TT och Q7. A4 är förstås tänkt att främst knocka BMW 3-serie och Mercedes C-klass och enligt inledande provkörningsrapporter bör de verkligen se upp.
Q6 E-tron är som sagt ett koncept men lär med största sannolikhet utvecklas till en produktionsmodell som ska fightas mot coupé-suvarna BMW X6 och Mercedes GLE Coupé.
FIAT FCA
Fiat/Chrysler-koncernens spretiga varumärken bjöd på några, främst italienska, godbitar. Maserati visade upp sina relativt färska sportsedaner och Ferrari sin helt nya Spiderversion av den nästan purfärska 488 GTB. Den enda riktigt stora nyheten kom dock från Alfa Romeo och det var i den montern man blev kvar allra längst!
Ferrari
Ferrari hade ställt upp hela sitt modellprogram och även om det inte handlar om några särskilda nyheter förutom nämnda 488 Spider, är det ju alltid kul att skåda nya Ferrari-bilar. 488 GTB måste vara den mest spektakulära instegsbilen som någonsin har funnits. Härligt klassiskt namn på något vis döljer en superbil med 670 hästkrafter, och frågan är om någon konkurrent når upp till dess nivåer? Provkörningsrapporter vittnar nämligen om en ännu bättre sportvagn än företrädaren 458 Italia som redan den var helt fantastisk.
Även de frontmotoriserade, tolvcylindriga GT-vagnarna satte sinnena i brand. Fyrsitsiga Ferrari FF beskådade jag redan vid världspremiären i Genève under 2011 och den är lika sensationell och fulsnygg nu som då med sin enorma kraft, högteknologiska manér och egendomliga shooting brake-form. Detta är kanske världens bästa bil. Tvåsitsiga toppmodellen F12 Berlinetta lyste ilsket rött mot betraktaren, kanske för att förkroppsliga den rena overkill som den representerar i GT-segmentet med sina 740 icke turboladdade (!) hästkrafter.
Maserati
Maserati-montern var mer tillgänglig för salongsbesökarna, helt i enlighet med den mer jordnära image märket förmedlar. I brist på nyheter fick besökarna roa sig med att klämma och känna på relativt nya fyradörrarsbilarna Ghibli och Quattroporte, en inte helt oangenäm uppgift.
Maserati är den lyxiga utposten i Fiat-/Chrysler-gruppen och har positionerats en bra bit under Ferrari i prisklass. Idag är man mitt inne i en intensiv expansionsperiod där volymerna ska upp betänkligt och nu väntar alla på den crossover som är under utveckling. På årets Frankfurtsalong får vi dock hålla till godo med dessa två sedaner som hittills har varit ett viktigt steg i företagets tillväxt. Maserati slår ju säljrekord år efter år.
Ghibli visades 2013 och för märket till den tuffa nisch av stora sedaner där BMW 5-serie och Jaguar XF med flera huserar, men Maseratis bidrag finns endast i sexcylindriga varianter, inklusive diesel (!), med ett startpris på 709 000 kronor i Sverige. Effekten sträcker sig från 275 hk i dieseln till 330 respektive 410 hk i bensinarna. Fyrhjulsdrift finns som tillval. Ghibli är alltså ingen billig bil och det kan vara lite svårt att begripa det saftiga merpriset jämfört med jämnmotoriserade tyska/engelska bilar. Kanske är varumärket, de snygga linjerna och de Ferrari-utvecklade motorerna med sina alldeles särskilda ljudmattor, värt merkostnaden?
Själv skulle inte alls må dåligt av att bruka en Maserati Ghibli och denna uppfattning försvagas heller inte vid torrsim i en vackert vit bil med brunt skinn. Vackert sytt läder i hela bilen inklusive instrumentpanelen och enkla men moderna former präglar interiören. De allra minsta detaljerna saknar dock det finlir som BMW eller Audi förmedlar och här har även nya Jaguar XF (se nedan) ett litet försprång. Det är väl mycket standardbil i knappar och reglage hos Ghibli. Jag tror dock att man glömmer detta i det ögonblick motorn startar…
Den stora lyxbilen Quattroporte har nästan alltid funnits i märkets repertoar, åtminstone sedan början av 60-talet, och i sin senaste skepnad har den vuxit rejält från en ren sportsedan till mer av en statslimousin. Linjerna är dock så smidiga att jag nästan blandar ihop den med den likaledes vita Ghiblin som är uppställd bredvid. För modellen är ju fortfarande tänkt att fungera som ”limousinen man ska köra själv” och är därmed också fortsättningsvis ett relativt unikt inslag på lyxbilsmarknaden.
Även inuti QP är det särdeles trivsamt men i jämförelse med de senaste lyxbilarna från BMW och Mercedes har den inte mycket att sätta emot gällande interiört raffinemang. Liksom Ghibli drivs QP av Ferraris motorer och här finns även en turboladdad V8 på hela 530 hk till förfogande för den som vill och har råd. QP eller Jaguar XJR? Ett svårt val!
Alfa Romeo
Ferrari och Maserati i all ära men det var som sagt Alfa Romeo som utgjorde det stora dragplåstret hos italienarna med sin helt nya och kolossalt efterlängtade mellanklassbil Giulia. Det anrika märket har ju gått på sparlåga ganska länge nu och det är snygga Giulia som är startskottet för en ny förväntad storhetstid. För snygg är den och jag blev glatt överraskad av att den ser så mycket bättre ut i verkligheten än på bild. Det är något särskilt, svårförklarligt italienskt över de nätta karosskurvorna och proportionerna är perfekta med korta överhäng, lång huv och kort akter. Giulia ser lika bakhjulsdriven ut som den är (äntligen för övrigt!). Även detaljerna är vackra med de snitsiga ljusen, den berömda logotypen och vackra bromsok som uppenbarligen kan fås i flera olika färger.
Giulia visas upp endast i sitt allra mest effektstinna muskel-utförande, Quadrifoglio Verde kallat, som ovanligt nog är först ut av alla varianter. Vi pratar här om en seriös BMW M3-utmanare med turbosexa, också i detta fall utvecklad av Ferrari, som ger ohyggliga 510 hästkrafter. Kraften överförs genom bak- eller fyrhjulsdrift. Mer udda är att Giulia QV endast presenteras med en hederlig manuell växellåda, något anmärkningsvärt i en tid då allt fler prestandabilar överger just denna typ av traditionella diton. Detta visar att Alfa Romeo återigen ska bli en bil för verkliga entusiaster men vi hoppas att man genom detta drag inte skrämmer iväg köpare som har lämnat den analoga världen bakom sig.
Att ta plats bakom ratten i Giulia är ett rent nöje. Man sitter lågt som i en sportbil med två rejäla strutar till mätare framför sig och en skönt Alfa-mässig sportratt med trevligt smal kringla. Den korta växelspaken löper underbart kortslagigt mekaniskt i händerna, jag får nästan Miata-vibbar där jag trollbundet sitter och torrväxlar med ögon stora som ett barn på julafton. Gud, här vill man sitta och köra! Detaljarbetet är finfint men liksom i Maseratis bilar saknas det där allra sista finliret för att komma upp till Audi A4- eller Mercedes C-klassnivå. Jag bryr mig dock inte om sådana petitesser, det är en Giulia jag ska ha! Nu längtar vi förstås olidligt efter de folkligare versionerna med fyrcylindriga motorer. Först då kan Alfa Romeo få upp säljvolymerna till den nivå som förhoppningsvis säkrar långsiktig överlevnad.
JAGUAR/LAND ROVER
Jaguar
Huvudnumret för brittiska men indiskägda Jaguar var förstås den nya crossovern F-Pace som hade sin världspremiär i Frankfurt. Det är märkets första högbyggda bil någonsin och en bil man förstås ställer höga förhoppningar till. De tyska konkurrenterna inklusive Porsche sprutar ju ut sina mellanstora suvar till hugade köpare världen över och ingen seriös premiumtillverkare kan nog avstå detta segment.
En Jaguar-SUV sticker säkert i ögonen på många märkesentusiaster men faktum är att det är en ganska fin bil man har fått till, inte alls imposant eller vulgär. Linjerna är mjuka och välsnidade som anstår en Jaguar och interiören känns lika helgjuten som modern. Det är i princip samma layout som i nya lilla sedanen XE men med en högre grad av kvalitetskänsla. Här är trevligt att vara. Under skalet återfinns förstås märkets helt nya aluminiumplattform som gjorde premiär i XE, och även motorerna är egenutvecklade – dieselfyror från nya motorgenerationen Ingenium och V6:or med kompressormatning. Bensinfyrorna utgörs än så länge av de gamla Ford-baserade maskinerna vilka dock kommer att ersättas av nya Ingenium-motorer så småningom.
F-Pace lär med stor sannolikhet stjäla en hel del kunder från de tyska antagonisterna. Jaguar går mycket bra nu och det är en produkt av trevliga linjer, modern teknik och hög kvalitet, egenskaper som även präglar nya F-Pace.
Den andra stora nyheten i Jaguar-montern var helt nya storsedanen XF som vid en första anblick inte ser särskilt ny ut. Men varför ändra på det som fungerar? Gamla XF var ju snygg som synden så det är under ytan som revolutionen har skett. Den nya strukturen har skalat bort lite vikt från föregångaren vilket ska ge bättre vägegenskaper såväl som bättre åkkomfort. Vidare är axelavståndet större och överhängen kortare vilket ger den nya bilen betydligt bättre innerutrymmen. En hel radda motorer finns tillgängliga redan från start med fyr- såväl som sexcylindriga bensin- och dieselmotorer, alla hämtade från det övriga programmet och alla utom bensinfyran är som sagt helt egenutvecklade.
Ovan: Nya XF är lik sin företrädare men är faktiskt en helt ny bil byggd på märkets nya aluminiumstruktur. Lika snygg som förr men lättare och med bättre innerutrymmen. Modern, högklassig interiör. Jaguar är numera ikapp sina tyska konkurrenter.
Interiören är också ett lyft, Jaguar har fått till en egen stil som känns modern utan att märkesidentiteten gått förlorad. Utförandet är klanderfritt, de Jaguar-typiska sömmarna finns där på välsnidade dörrsidor och jag hittar inga fel ens på de minsta detaljerna. XF verkar nu vara helt ikapp de till synes oslagbara tyskarna och även provkörningsrapporter i pressen har lovat gott.
Ovan nylyfta Jaguar XJ, märkets största bil. Uppgraderingen har främst gagnat inredningen som nu känns bättre i detaljerna. De snygga luftutsläppen kan man inte sluta fingra på!
Jaguar visade även upp stora lyxbilen XJ i ansiktslyft utförande. Lyftet syns nog inte alls för den oinvigde, modellen var ju före sin tid när den introducerades för fem år sedan och den ser fortfarande avantgardisk ut. Interiören har dock fått en välbehövlig uppgradering, något som framgår med tydlighet vid provsittning. Detaljarbetet är bländande med de alldeles förtjusande, runda luftutsläppen som främsta interiör godbit. Med lilla XE, nya mellanbilen XF, stora XJ, sportvagnen F-Type och nya crossovern, har Jaguar numera ett fullödigt, konkurrenskraftigt modellprogram och får därmed betecknas som en fullvärdig premiumtillverkare.
TOYOTA
Lexus
Ovan: Nya Lexus-suven RX bländade med ett större dollargrin och vassare formgivning än förr. Den eleganta interiören är också ett stort steg framåt. El i kombination med V6-motor precis som förr garanterar en komfortabel och inte alltför törstig framfart.
Lexus hade flera godbitar att visa upp där helt nya stor-suven RX var den största nyheten. Den nya versionen ståtar med en mer karaktäristisk design där den iögonfallande Lexus-grillen är det tydligaste kännetecknet. Interiören är ett stort lyft – elegant, välgjord och avancerad. Hybriddrivlina med elmotor och stor V6:a på toppen precis som förut och som alltid är Lexus stora SUV mer elegant landsvägsbil än terrängfordon.
I övrigt visades A6-konkurrenten GS i ansiktlyft utförande, ett attraktivt men något udda inslag i sin klass med avsaknad av dieslar och kombi-modell, men i gengäld flera hybridutföranden, fyr- såväl som sexcylindriga. Man visade även upp den mindre suven NX som utgör ett trevligt udda inslag i den tyskgråa SUV-trafikbilden, samt den snygga coupén RC som ska göra livet surt för BMW 4-serie, Audi A5 och Mercedes C coupé. Det borde den kunna lyckas med, det är en proper och påkostad coupévagn man erbjuder som dessutom lär hålla samma höga byggkvalitet och driftsäkerhet som Lexus alltid har skämt bort sina köpare med.
RENAULT/NISSAN
Renault
Franska Renault visade framfötterna ordentligt i Frankfurt och det är välkommet med tanke på att man har gått på sparlåga ett bra tag med ett ganska intetsägande och högst medelmåttigt modellprogram. Så har märket också befunnit sig i kris sedan världen gick in i ekonomisk recession hösten 2008. Renault har dock haft vett och förmåga att satsa sig ur krisen och nu ser vi frukterna av det. Man har satsat på nya relevanta modeller i välsäljande klasser och infört ett nytt, attraktivt formspråk in- såväl som utvändigt. Dessutom har kvaliteten förbättrats avsevärt de senaste 5-10 åren.
Den stora Renault-premiären utgjordes i Frankfurt av den helt nya mellanklassbilen Talisman som i själva verket är en efterträdare till mellanmjölken Laguna, en modell som har levt på övertid alltför länge och egentligen aldrig tillfört någonting. Med Talisman är man tillbaka i mellanklassdjungeln på riktigt och det är rimligt prissatta helyllebilar som Peugeot 508, Toyota Avensis, Ford Mondeo, Hyundai i40 och VW Passat med flera man ska gå i klinch med framöver.
Det är en snygg och väldesignad bil man har ritat och nog är den lite tysk i uttrycket alltid. Interiören följer det nya formspråk/layout (med en stor pekskärm i mitten) man nyligen inledde med bland andra den nya crossover-bussen Espace, en stil som onekligen ger karaktär åt den franska mellanklassaren. Utförandet är propert men ganska enkelt och några särskilda premium-vibbar får man inte. Dessutom verkar baksätet ganska trångt. Om resten av bilen håller god klass i chassi, drivlinor och driftsäkerhet (samt genom ett rimligt pris) bör den med sitt attraktiva yttre kunna sälja väl. Framtida tester får utvisa hur bra den är.
En annan stor världsnyhet var helt nykonstruerade Golf-klassaren Megane, en storsäljare på den europeiska marknaden, och precis som den större Talisman bygger den på en plattform som har utvecklats tillsammans med Nissan och som även bildar grund till Nissan Qashqai, X-Trail och Pulsar. Den utgående Megane var en ganska slätstruken figur med en billig känsla interiört, något som man har åtgärdat med den nya bilen. Samma böljande formspråk och trevliga förarmiljö som övriga nya Renault-modeller är det som gäller och nya Megane drivs förstås av de erkänt snåla och pålitliga dieselfyrorna samt moderna turbo-bensinarna från märkets lagerhyllor.
Nya coola minibilen Twingo är en charmig start på modellprogrammet med sin aktermonterade motor men den ger ingen direkt bilkänsla invändigt. Hur som helst vädrar Renault morgonluft. Vive la France!
ÖVRIGA
Sportbilarna haglade i Frankfurt. Ford ställde förstås ut sin närmast obegripligt snygga nya supersportbil Ford GT som är tänkt att fightas mot Aston Martin, Mercedes, BMW och Porsche (med flera) på Europas racerbanor. De med tillräckligt stadd kassa har förstås möjlighet att införskaffa produktionsversionen. Turbo-V6 på ryktesvis 600 hk ska säkra fartresurser i Ferrari-, Lamborghini- och 911 Turbo-klass. Frågan är om inte Forden tar skönhetspriset?
Honda visade sin nya NSX, en sportvagn som inte ser mycket ut för världen men som innehåller fina lättviktsmaterial och en oerhört avancerad drivlina med mittmonterad, dubbelturboladdad V6:a, tre elmotorer (!) och niostegad dubbelkopplingslåda. Effekten utlovas till ”över 550 hk” som i sin tur utlovar kolossala fartresurser. Med NSX förtätas sportbilssegmentet i 911-land ytterligare och för oss sportbilsentusiaster är den bästa tiden nu!
Den smakfulla BMW-trimmaren Alpina är något av en doldis men ett besök i dess monter bör inte glömmas. BMW:s snygga coupéer blir ju än vackrare och exklusivare i Alpina-utförande. Det som fick mitt snålvatten att rinna till var dock en Alpina B7 från 1970-talet som hade smugits in i montern. Det är alltså Alpina-versionen av den första 6-serien (1976-89) och coolare bil får man leta efter. Hajnosen, den smaragdgröna lacken och den eleganta Alpina-stripingen får nog de flesta beundrare av klassiska bilar att gå i spinn. Det är första gången jag ser en!
En genomgående strategi för de krisande biltillverkarna verkar vara att satsa stort på den lukrativa Golf-klassen och Opel är en av dem. Nya Astra ska innebära en revolution för om inte bilindustrin så för Opel självt. Den nya kompaktbilen är mindre, lättare, snålare och smartare. Med tanke på den höga kvalitet som nya Oplar innehåller idag bör det bli en mycket tuff match mellan Golf, Megane och Astra framöver.
Så Frankfurt-salongen är över för i år och det har varit en salig blandning av miljötänkande, glamour och överdåd att förundras över. Världsförbättrare såväl som bilentusiaster har fått sitt. Ovanstående inslag är förstås bara en liten del av alla nyheter som har medverkat men jag har försökt välja ut de mest intressanta, för bilindustrins utveckling såväl som för alla bilälskare där ute.
Filip Ericsson
Som vanligt intressant och läsvärt !
Inte blir det sämre med en 6a på bilderna, rimligen tom. en B7 Turbo Coupé.
Jag har bara sett nyare B7 Turbo, kul med så tidig bil.
/ Daniel
Tack ska du ha Daniel. Jo, gamla 6-serien är en sann ikon, särskilt de sällsynta Alpiorna lockar förstås. Eller ge mig en M635 CSi i originalskick hördu!