Under det tidiga 1970-talet erbjöd det översta skiktet av klockmarknaden inga sportiga, maskulina klockor för välbärgade människor med en aktiv livsstil. De rika måste ha varit tvugna att förlita sig på billigare lösningar (nåja) när de spelade tennis, vindsurfade eller åkte skidor i St. Moriz.
Men i början av 70-talet hände något när de tre främsta – Audemars Piguet, Patek Phillipe och senare Vacheron Constantin – alla släppte egna sportklockor i det absoluta toppskiktet av klockvärlden. Dessa var vattentäta, mer maskulina i sina designer och erbjöds med stål-boetter som alternativ till guld som annars var standard i klockornas prestigesegment. Att trenden fortfarande håller i sig bevisas av att Audemars’ Royal Oak, Patek’s Nautilus och Vacherons 222 (numera Overseas) fortfarande tillverkas i närmast orörda designer och är populärare än någonsin, 40 år senare.
Ovan: De legendariska sportklockorna från ”de tre stora” – Audemars Piguet, Patek Philippe och Vacheron Constantin. De presenterades redan på 70-talet och tillverkas än idag. Bilderna visar dem i stål-utförande men guld finns givetvis också som alternativ.
Visserligen har prestigefulla sportklockor funnits längre än så. Legender som Omega Seamaster och Rolex Oyster har ju burits av mången äventyrslysten playboy ända sedan 1948 respektive 1926 men de får ändå räknas till mellanprissegmentet när vi pratar prestigeklockor. På den tiden var också distinktion mellan sport- och dressklocka mer tydlig. Sportklockorna var vattentäta och vanligast i stål medan dressklockorna nästan alltid var gjorda i solitt guld. Vidare var de sällan vattentäta så de som levde ett aktivt liv fick välja bort dessa eller kosta på sig flera ur att ha vid olika tillfällen.
Skillnaden återfinns även idag men någonting har hänt; det senaste decenniet har en ny trend skönjts – att göra sportklocka av en dress-watch, något som också innefattar de bättre klockmärkenas nyfunna fablesse för att förvandla sina mer subtila och eleganta sport- och allround-klockor till riktigt maskulina äventyrsklockor.
Cartier, urtypen av ett ”dress-märke”, ökade diametern på den eleganta Santos-modellen och fick den att klara tryck motsvarande 100 meters djup. Visserligen var Santos en pilot-klocka från början (premiär 1904) men har med åren blivit mer och mer av en dressklocka. Med denna serie, och även med den sportiga Roadster som introducerades för ett antal år sedan (och som nu har upphört), har Cartier definitivt hittat ut till en större och mindre formell kundgrupp.
Ovan: Till vänster den smakfulla, klassiska dressklockan Cartier Santos, här i guld med läderarmband. Till höger den sportigare, mer maskulina Santos 100 i guld och med tufft gummiarmband.
Föga förvånande ville storsäljaren Omega inte missa tåget och försedde den diskret eleganta Constellation med det egenutvecklade och patenterade CoAxial-verket. Samtidigt passade man på att ge designen en översyn åt det maskulina hållet och plötsligt var Constellation Double Eagle skapad. I fas med tidens mode ökade man förstås diametern på boetten och erbjöd ett robust gummiband som alternativ till den traditionella metallänken.
Det dressiga märket Baume et Mercier följde efter och tog sin stiliga Riviera och förvandlade den till både en robust dykarklocka samt en maskulin kronograf i stål. Förvandlingen blev fulländad i och med att klockan gjordes större och givetvis erbjöds med ett tufft gummiband som alternativ till stållänken. Riviera har numera utgått ur sortimentet vilket är något egendomligt med tanke på att den var en sann klassiker i märkets modellportfölj, ungefär som Constellation hos Omega. Nog har väl Baumes palett därigenom förlorat sin identitet?
Ovan: Till vänster Omegas klassiska dress-klocka Constellation i det populära stål/guld-utförandet. Till höger om den det betydligt tuffare Double Eagle-utförandet med kronograffunktion, här i rosé-guld och sportigt gummiarmband. Nästa klocka visar den subtilt elegant sportiga Baume et Mercier Riviera som nu tycks ha utgått ur sortimentet. Längst till höger syns hur mycket tuffare man lyckades göra den diskreta herrklockan. Tjockare och större boettdiameter, generellt sett grövre drag samt ett rejält gummiband såg till det.
Icke att förglömma i denna diskussion är naturligtvis Jaeger-LeCoultre Reverso som presenterades redan 1931 som ett tåligt alternativ för brittiska officerare stationerade i Indien. De ville ha en klocka som pallade för att spela hästpolo med och därav den unika vändbara boetten för att skydda det känsliga glaset.
Under de följande decennierna har dock modellen (precis som Cartier Santos) sakta men säkert blivit mer och mer av en dress-klocka för eleganta tillfällen och därför släpptes den tuffare Reverso Gran Sport för ett antal år sedan. Klockan var den första Reverson att innehålla ett automatiskt verk (tidigare endast manuellt) och en design som mer var anpassad till en modern och aktiv klockbärare. Idag är Gran Sport ersatt av Reverso Squadra som det sportiga alternativet i Reverso-familjen.
Ovan: Till vänster den klassiska Jaeger-LeCoultre Reverso i form av Grande Ultra Thin i guld. Till höger den betydligt större och tuffare Reverso Squadra, här som kronograf i stål. Finns också med gummiarmband till skillnad från den ”vanliga” Reverson.
70-talets pionjärer i sportklockornas prestige-segment visar också att det har hänt mycket i utvecklingen de senaste 40 åren. Med dagens mått mätt ser de faktiskt högst beskedliga ut och fungerar säkert mer som dress- än just sportklockor för många bärare.
Nämnda Audemars Piguet har därför gjort en tuffare variant av sin berömda Royal Oak, Royal Oak Offshore, med större och tjockare boett och den modelltypiska oktagonala designen utvecklad till ett betydligt mer utstuderat maskulint uttryck. Denna rejält dyra och eftertraktade sportklocka finns i ett stort antal varianter och material där ett marint tema är det mest framträdande genom serien.
Ovan: Två exempel på den maskulina Audemars Piguet Royal Oak Offshore. Till vänster som kronograf i guld med läderarmband och till höger i snyggt dykarutförande i stål. Dykarvarianten innefattar vattentäthet till 300 meter samt roterande dykring.
För klock-konässörer som uppskattar både elegans och äventyrslusta har urvalet därmed vuxit rejält det senaste decenniet. Med solida stål-boetter, gummiarmband, vattentäthet till minst motsvarande 100 meter och designer som utstrålar både elegans och maskulinitet, representerar dessa den nyuppvaknade nichen av manliga prestigeklockor.
Filip Ericsson, Khartoum, 2008-09-05 (Uppdaterad i Uppsala, 2014-01-28)