Volvo 740 30 år! En rätvinklig folkhemsfavorit fyller jämnt

volvo_740 GL

2014 blir ett stort jubileumsår i Sverige, åtminstone när vi pratar om våra två biltillverkare som nu visserligen fått österländska ägare men som alltjämt lever och frodas (nåja, den ena i alla fall!). Både Saab 9000 och Volvo 740 firar ju 30 år 2014. Den fantastiska 9000 Turbo behandlades i föregående artikel och nu är det alltså dags att hylla folkhemmets alldeles egna favorit – ”sossekontainern” Volvo 740!

Det var ett hänfört Sverige som mötte Volvos nya lyxbil 760 GLE i februari 1982. Ledningen för vårt svenska helyllemärke hade någon gång under 70-talet kommit fram till att man behövde en modernare och mer prestigefull bil i storbilsklassen för att möta en alltmer konkurrensutsatt framtid. 240-serien var ju knappast supermodern vid decenniets slut och gav heller ingen riktig lyxkänsla åt de kräsna kunder i den övre medelklassen som utgjorde själva målgruppen för Volvo-försäljningen, åtminstone utomlands.

Eftersom USA förstås var den viktigaste marknaden skulle den nya bilen också passa den smak och de krav som fanns där och sedan fick vi svenskar helt enkelt svälja det, något som knappast kan ha varit något problem med tanke på vår kulturella närhet till supermakten i väster. Projektet resulterade därmed i en kraftigt kilformad, närmast linjalritad fyradörrarsvagn krönt med ett rejält, kromfyllt dollargrin i fronten.

Nu var 760 knappast särskilt märkvärdig som konstruktion med den ganska medelmåttiga så kallade PRV-sexan under huven (en 2.8-liters V6:a samkonstruerad med Peugeot och Renault), bakhjulsdrift förstås och stel bakaxel på typiskt Volvo-vis. Men en tyst, långfärdsbekväm och mycket säker prestigebil var den hur som helst.

760 gle

Volvo 760 GLE, 1982

Volvo 760 var som sagt en lyxbil som var relativt få förunnad så det var knappast någon hemlighet att en billigare folkvariant skulle dyka upp. Och den dök alltså upp två år efter 760. För att göra folkbil av lyxbilen sattes Volvos gamla B23-motor in, en rättfram fyrcylindrig 2.3-litersmaskin med enkel överliggande kamaxel, bränsleinsprutning och en toppeffekt på 129 hk – Volvo 740 GLE hade fötts. Året efter erbjöds en billigare variant med förgasare och 112 hk, 740 GL, som med marginal kom att bli volymmodellen i 700-serien.

På utsidan hade det sparats på kromet som ramade in den glittriga 760, och invändigt saknades mycket av den lyxutrustning som fanns i den dyrare vagnen. Även klädseln var av en enklare form av velour jämfört med den flotta plyschklädseln i 760. 740 GL var berövad på all komfortutrustning och draperades i en ännu enklare textilklädsel som den bruksbil den var.

Trots sitt enklare kynne var Volvo 740 en ganska dyr bil, precis som alla nya Volvo-modeller hade ansetts vara när de chockat den svenska befolkningen med sitt provocerande inköpspris, från PV 444 och Amazon till 140 och 240. Men som vanligt hade svensken visst råd med det nya underverket för mycket snabbt fylldes nämligen våra vägar av tusentals rätvinkliga 740. Alla ville ha en och dess något skrytsamma uppenbarelse gav den snabbt öknamnet ”sossekontainern”!

Den i Volvo-världen helt obligatoriska kombimodellen – herrgårdsvagn kallad av Volvo själva – kom 1985 och nu kom försäljningen igång på allvar. 745 blev förstås de flesta svenska och en hel del amerikanska familjers drömvagn nummer ett och ett lådformat uttryck för vad Volvo stod för. 700-serien var den främsta orsaken till att Volvo slog säljrekord i USA under 80-talet, nivåer man därefter aldrig har kommit upp i. Succén skänkte också märket den rikedom som skulle säkra framtiden och utvecklingen av den helt nya och ljusår modernare Volvo 850 vid 90-talets början.

745

Volvo 745, svenska folkets absoluta favorit!

700-serien ritades precis som så många andra Volvo-bilar av Jan Wilsgaard, Volvos legendariske chefdesigner mellan 1950 och 1990. Han hade i 740/760 skapat en imposant form som skulle ta märket till prestigeklassen där Mercedes och BMW spelade. Konstruktionen var dock enkel utan några tekniska äventyrligheter och detta var en del i de höga kvalitetskrav man hade på den nya bilen. En Volvo 740 skulle vara en äkta kvalitetsprodukt som anstod märket; den skulle vara pålitlig, driftsäker och enkel och ekonomisk att underhålla.

Den beprövade, robusta drivlinan och de enkla hjulupphängningarna med den stela bakaxeln i gjutjärn gav också utmärkta förutsättningar för det. Givetvis skulle den nya bilen vara världsledande på säkerhetsområdet och kanske var 740:n världens säkraste bil på sin tid, möjligtvis i konkurrens med Mercedes (och snart Saab 9000).

Med de enkla tekniska specifikationerna var 740 knappast något lyckopiller att ratta men nog var den en riktigt fin långfärdsvagn med relativt mjuk fjädring, stadig och tyst gång, utsökt ergonomi och en riktigt fin styrning. Bakhjulsdriften och den lätta bakvagnen gjorde dock köregenskaperna i vinterväglag något äventyrliga, faktiskt lite illa rimmande med bilens höga säkerhetsambitioner och här skulle också nya Saab 9000 visa sig överlägsen.

De två svenska storbilarna skulle obönhörligen komma att tävla om förstaplatsen på den svenska försäljningslistan och de två traditionella lägren av Saab- och Volvo-människor kom tack vare 740/9000 att näras ytterligare i den svenska kulturen. Det handlade om att köra eller åka, om en mer framåtblickande, modern bilköpare (Saab) kontra en mer konservativ köparskara (Volvo).

Volvo 760 GLE interiör

Den tydliga, ergonomiska och väldigt Volvo-typiska interiören i 760 GLE. Identisk med den enklare 740 som dock hade enklare klädsel och färre knappar att leka med.

9000 var ju modernt uppbyggd med framhjulsdrift och tvärställd motor som gav en utrymmeseffektiv och strömlinjeformad kaross samt alldeles förträffliga vägegenskaper. Volvo 740 däremot gav genom sin bakhjulsdrift och längsmonterade motor sämre innerutrymmen och ett ganska högt luftmotstånd genom sin lätt amerikaniserade, konservativa design. Istället vann den i grenar som kvalitet, driftsäkerhet och ägandekostnader. Skillnaderna mellan bilarna yttrade sig även i motorteknologin – moderiktiga 16 ventiler och dubbla överliggande kamaxlar i Saab och enkel kamaxel och endast två ventiler per cylinder i Volvo, med förlegad förgasare i instegsmodellen dessutom.

Trots sina föga smickrande öknamn (den kallades också för Swedish tank i Tyskland ), den enkla mekaniken och den närmast karikatyra, linjalritade karossformen har Volvo 740 betytt mycket för Volvo och för Sverige. Förutom alla inkomster den inbringade närde den dessutom Volvos varumärke som säker kvalitetsbil, kärnvärden man lever på än idag. Så är det inte dags nu att sluta skratta åt vår fina gamla Volvo 740?!

Volvos storbilshistoria

Volvo 740/760 representerade Volvos första storbilssatsning i modern tid och därefter har märket alltid haft en större sedan i sitt slimmade modellprogram, något som har varit en förutsättning för att accepteras som ett seriöst familjebils- och prestigebilsmärke, eller premium som vi säger idag. Närvaron i storbilssegmentet har därmed varit mycket viktig för Volvo i dess varumärkesbyggande alltsedan den krombestyckade 760 gjorde debut för 32 år sedan.

700-serien byggdes som den sexcylindriga 760 1982-90 och som 740 1984-92. 1987 fick 760 ett kraftigt ansiktslyft med ny front, nya baklysen, en ny delad bakaxel samt en helt ny instrumentpanel, åtgärder som gjorde under för bilens fjädringskomfort och lyxkänsla invändigt. 740:n fick en liknande frontal uppdatering 1989 men var i övrigt ungefär densamma som tidigare. Någon delad bakaxel fick den aldrig.

760 blir 960

1990 visades nya Volvo 960 som egentligen var en uppdaterad 760 med ny design på bakstammen som gav ett något lägre luftmotstånd och även ett större bagareutrymme. Men grejen med 960 var ju den helt nya, toppmoderna drivlinan som gav välbehövligt nytt liv åt den gamla lyxdroskan. Nu var Volvos toppmodell på samma tekniska nivå som de tyska konkurrenterna, vilket inte alls var illa pinkat.

960

Volvo 960 – Ny drivlina i gammalt skal.

Volvo hade konstruerat en rak sexa i aluminium med dubbla överliggande kamaxlar och 24 ventiler. Volymen var tre liter och toppeffekten 204 hk och motorn kopplades till en elektroniskt styrd fyrstegad automatlåda, för övrigt samma japanska enhet som Lexus använde i sin första lyxbil, den fantastiska LS400. Gångkulturen var utsökt och dess manér låg knappast efter BMW:s nya raka sexa, den där fina maskinen med insugsrör i plast.

Den nya bakaxeln (från 760) gav 960 riktigt fin vägkontakt samtidigt som den åstadkom ledande åkkomfort. Kombimodellen fick dock behålla den gamla stela axeln av utrymmesskäl. Instrumenteringen (också från 760) höll fortfarande måttet med avskalad elegans i kombination med perfekt ergonomi och oantastligt kvalitetsintryck. Men samtidigt mottogs 960 med en gäspning, det var ju i grunden samma bil som den gammalmodiga 760 oavsett hur förfinad konstruktionen var. Något nytt behövdes och svaret fick världen i den helt nya, unika Volvo 850. Den var dock av ett något mindre format och en betydligt styvare, sportigare karaktär.

Redan 1994 kom därför en kraftigt uppdaterad 960 som på många plan kändes som en ny bil men som faktiskt var ytterligare en uppdatering av samma gamla 760-platta, som ju i sin tur var en moderniserad 240-bas! Återigen hade man dock gjort ett utmärkt jobb att modernisera den gamla bilen. Rundare kaross, ny bakvagn med bladfjädrar (!) och förnyad interiör gav en betydligt bättre bilupplevelse.

960 1995-

Volvo 960 i ansiktslyft version kom 1994.

Vidare gjorde en ny och billigare instegsvariant för tjänstebilsåkare underverk för försäljningen. Den fick en 2,5-litersversion av den raka sexan som gav 170 hk. Nu fick också kombimodellen ta del av den delade bakvagnen som i sitt nya utförande hade gjorts plattare och därmed fick plats i kombin.

Nya 960 var en fin körvagn med förträfflig åkkomfort men nog började åldern märkas alltmer; det gamla bakhjulsdrivna chassit gjorde bilen trång för sin storlek och karossens aerodynamik låg efter modernare konkurrenter. Till 1997 ändrades namnet något förvånande till S90 och V90 och 1998 upphörde produktionen. Volvos långa era med bakhjulsdrivna prestigevagnar var därmed över för alltid.

740 blir 940

940

Volvo 940 – inget mer än en uppdaterad 740.

Trotjänaren Volvo 740 sålde fortfarande utmärkt i Sverige vid 90-talets början men dess antika teknikbas gjorde sig förstås påmind vid jämförelse med konkurrenternas modernare storbilar. 1991 fick den därför en välbehövlig uppdatering med den nya karossen från 960 och förbättrad säkerhet. 940:n behöll dock den gamla stela bakaxeln och B23-motorn och modellen var således inget mer än en förfinad 740. Kombimodellen såg dessutom ut som förut. För de kunder som inte brydde sig om tekniska nymodigheter och som önskade sig en pålitlig bruksbil med låga driftkostnader var dock 940 fortfarande ett fint val. Men nog kändes bilen gammal, särskilt i ljuset av den fantastiska 850 som visades 1991. Ändå levde 940 ända till 1998 (då med en lättrycksturbo som gett nytt liv åt den gamla B23:an sedan 1995) och äntligen väntade modernare tider för gamla hederliga Volvo.

Moderna tider – Volvo S80

Efter ett 90-tal med stora framgångar för den banbrytande, framhjulsdrivna Volvo 850 hade Volvo lyckats få fram resurser för att utveckla en helt ny teknisk bas som skulle ligga till grund för en hel bilfamilj. Plattformen var egenutvecklad av Volvo från grunden, en helt och fullt modern bas för framhjulsdrift och tvärställda motorer, med världsledande säkerhet och dimensioner som skulle ge utmärkta innerutrymmen. Samtidigt skulle den nya familjebilsserien inleda ett fundamentalt nytt formspråk som skulle förkroppsliga det nya Volvo för världen. Försommaren 1998 premiärvisades den första bilen i serien som också var den största – Volvo S80.

Den nya stor-Volvon chockade som ingen Volvo gjort tidigare. Detta var ju innan de flesta hade Internet och innan alla nya bilar läckte ut på nätet före premiären, så den första konfrontationen skedde på löpsedlar och motortidningarnas omslag. Man fick gnugga ögonen en gång och sedan försöka smälta vad man såg. Formen var briljant; en helt egen profil som inte kunde misstas för något annat än en Volvo S80 samtidigt som den var rymlig, strömlinjeformad och säker som få. Precis som oftast när det gäller riktigt bra design tog det tid att vänja sig vid den, den stora Volvon var inte omedelbart klassiskt vacker men vann trots detta (eller tack vare?) ett flertal designpriser världen runt.

S80 1998

Den avantgardistiska Volvo S80 i sin första version kom sommaren 1998.

S80 kunde fullt ut jämföra sig med både Audi A6 och BMW 5-serie och förutom förstklassig säkerhet, utrymmen och komfort låg den dessutom som en flundra på vägen; få bilar var lika utmärkta i undanmanövertest. Den modernt formade interiören hade dock en något tunnare känsla än nämnda tyskar och S80 drabbades tyvärr av en del elektroniskt strul i början.

Enligt typisk Volvo-tradition var de dyraste modellerna först ut med 2.9 och T6. Båda hade en vidareutvecklad version av den raka sexan från 960 och T6 hade dessutom dubbelturbo med 272 hk som gav blixtrande fart åt den stora bilen. 2.9 gav som tidigare 204 hk och var kultiverad men knappast över hövan pigg. En BMW 528i med blott 193 hk var betydligt rappare. Anmärkningsvärt var dock det faktum att Volvo hade placerat radsexan på tvären! Det gav ytterligare egensinnighet åt S80 men var framför allt en ingenjörsmässig bragd, både att få drivpaketet så kort som krävdes samt att få plats med det hela under huven.

Året efter kom folkvarianten 2.4 med den beprövade fyrventilsfemman med ursprung i Volvo 850, antingen med 140 eller 170 hk. Som alla nya Volvo-bilar sålde S80 bra i början även om många väntade på nya stationsvagnen V70 med samma tekniska bas, och den dök äntligen upp 2001. V70:n tog därefter snabbt över som märkets storsäljare. S80 i sin första generation levde till 2006 när en helt ny version visades. Generation II baserades på en ny plattform utvecklad av Ford som ju hade tagit över hela ägarskapet för bildivisionen 1999.

Nya S80 var en betydligt mer urvattnad karaktär än den gamla med ett formspråk som hade utvecklats från denna men sedan slätats ut. Som konstruktion är andra generationens S80 inte heller särskilt märkvärdig. Det är en bra bil som dock inte har utmärkt sig i utrymmen eller dynamiska egenskaper.

Den Yamaha-utvecklade V8:n på 4,4 liter i den fyrhjulsdrivna toppmodellen gav dock en riktigt härlig körupplevelse, men den försvann snabbt i kölvattnet av den ekonomiska världskrisen som tog fart hösten 2008. Idag utgörs den starkaste och dyraste S80:n av T6 AWD som härbärgerar den senaste versionen av den tvärställda radsexan med 304 hk. Inte fy skam det heller.

S80 II

S80 generation II

S80 i generation II tillverkas som sagt fortfarande men kan knappast längre mäta sig med konkurrentmärkenas storbilar som ju alla har ömsat skinn sedan dess. Nu väntar vi därför med spänning på den helt nya storbilen som är under utveckling. De nya kinesiska ägarna har ju öppnat för betydligt mer kreativitet och dessutom satsat stora utvecklingsresurser på framavlandet av nya moderna bilmodeller med attraktiv design, toppmodern teknik och starkt miljöfokus.

Och de senaste åren har flera konceptbilar på en ny S80 visats på olika bilmässor och av dem att döma ser det verkligen ljust ut. De ger en fingervisning om att Volvo snart kommer att slå på stort i premiumsegmentets storbilsklass relativt snart. Vi håller tummarna!

Volvo You Concept 2011

Volvo You Concept från 2011 ger en fingervisning om hur en ny S80 kan se ut.

Filip Ericsson

Det här inlägget postades i Bilar & bilindustri och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *