Volvo 240 – Historien om vår svenska folkbilsikon

Volvo 240 är en svensk folkikon, en institution, som en gång var landets vanligaste bil, och som faktiskt är berömd över hela världen. 2018 är det 25 år sedan den nästan tjugo år långa tillverkningen av tvåhundrafyrtion upphörde. Och därmed finns inget annat att göra än att hylla den boxiga familjevagnen med en historisk tillbakablick!

Alla känner till den, precis som alla känner till andra svenska företeelser som falukorv och midsommarstång. Tvåhundrafyrtion är som folkbil lika självklar som Ikea och Nobelpriset i den svenska tidslinjen, för evigt insprängd i vår svenska folksjäl. Den bara finns där utan att någon tänker på det. Och Volvo har ju alltid gjort det, släppt slitstarka folkvagnar som sedan vävts in i den svenska kulturen och förblivit ett med den. PV, Amazon, 740, 850, V70 – ja alla har de blivit självklara rollfigurer i miljoner svenskars vardag.

Volvo 240 var en kraftig vidareutveckling av 140-serien (1966-74). Här en Volvo 144 från sent 60-tal.

Men Volvo 240 är knappast någon lustfylld skapelse. Den som sökte fart, former och glamour letade förstås annorstädes efter betydligt fränare vagnar. Nej, 240:n hade helt andra kvaliteter, där enkelhet, slitstyrka och kvalitet var ledorden. Som jordnära familjebil hade den ett flertal avgörande företräden. Samtidigt var den ytterst konservativ, likt Rolls Royce gjorde Volvo inga stora förändringar på bilarna som redan från början var mycket jordnära skapelser med särdeles rättfram, okomplicerad teknik.

Med det sagt saknade tvåhundrafyrtion knappast karaktär, snarare tvärt om. Ingen familjebil såg ut eller uppvisade egenskaper som en Volvo 240, den var helt enkelt en unik företeelse på 70- och 80-talens bilmarknad. Därför kom den också att älskas av horder världen över, men hade även många belackare. Jag var en av dem och det kan ha att göra med att jag ju växte upp i en Saab-familj! Volvon betraktades som en sorts traktor, med klossiga former och antik teknologi, åsikter som dock skulle komma att mjukna med tiden.

En Volvo 244 i sitt första utförande. Så här såg den ut fram till 1978.

Nämnda bilbyggarfilosofi av enkelhet och slitstyrka togs från början från den amerikanska bilbyggarkulturen, och inleddes med utvecklingen av Volvo PV444 som stod klar 1947. Denna filosofi skulle genomsyra alla efterföljande Volvo-vagnar under mycket lång tid framöver, inklusive Volvo 240. De amerikanska influenserna gällde teknologi såväl som formgivning – PV444 var ju närmast en blåkopia av 40-talets amerikanare, fast i mindre skala!

240-serien presenterades hösten 1974, som årsmodell 1975, i tre karossutföranden – tvådörrars (242), fyradörrars (244) och kombi (245). Egentligen handlade det inte om en helt ny bil, utan snarare om en kraftig utveckling av 140-serien som hade sett dagens ljus redan 1966. Genom att kraftigt uppdatera 140-konceptet ville Volvo med 240 skapa en modernare, flottare familjebil som skulle ta dem genom nästa decennium.

Tre karosser erbjöds: två- och fyradörrars sedan samt kombi. På bilden finns även den sexcylindriga lyxvarianten 264.

140:n innebar ett designmässigt nytänk med raka linjer, där de speciella “skuldrorna” med en kaross som liksom “smalnar av” ovanför dörrarna, kom i en ny tappning. Denna form-DNA skulle följa med till Volvo 240 och har i moderniserad tappning hängt med märkets bilar ända fram till idag.

Konstruktionen följde den layout som gällt ända sedan PV444, det vill säga självbärande kaross, bakhjulsdrift och stel bakaxel. Det nya hos 240 var ett större säkerhetsfokus, där kraftiga deformationszoner fram och bak, bland annat, förbättrade krocksäkerheten och gjorde modellen till en av världens säkraste. Just krocksäkerheten var kanske modellens allra främsta företräde och har en stor del i tvåhundrafyrtions stora berömmelse även utomlands.

1979 fick 240-serien en facelift med ny front och rundare akter. Här en 244 GLE, den lyxigare varianten med insprutningsmotor.

Den stora tekniska nyheten jämfört med 140 var för övrigt en ny framvagn av modern MacPherson-typ (stötdämpare integrerad i hjulspindeln) som gav bättre vägegenskaper. Därutöver tillkom nya framstolar, moderniserad instrumentpanel och en ny, mer strömlinjeformad front.

Även en ny motor (B21) presenterades i 240 och erbjöds i de lite mer välutrustade DL-varianterna. Den var betydligt modernare än den tidigare B20, med överliggande kamaxel och topplock i aluminium. I de än bättre utrustade GL-varianterna satt samma motor men med bränsleinsprutning och hela 123 hästkrafter, en god siffra 1975!

Den högst nyktra, ergonomiska instrumenteringen i en 244 GL från 1979. Föga upphetsande, men en proper arbetsplats!

Den gamla B20-motorn från företrädaren hamnade i 240-seriens grundversioner, en konstruktion som kan härledas ända till 1961. Den lanserades först som B18 och innebar en rak fyra med centralt placerad kamaxel och förgasare. Den var mycket kraftigt konstruerad och därmed särdeles problemfri, och lade grunden för Volvos goda kvalitetsrykte i modern tid.

Volvo 240 uppdaterades varje år ända fram till nedläggningen 1993, med en myriad av detaljförändringar vilka är omöjliga att redogöra för i text. Men låt oss åtminstone gå igenom några av de viktigaste uppdateringarna.

Efter uppdateringen 1981 såg 240:n ut så här. Smidigare, modernare linjer.

1979 fick karossen en ny, rundare bakdel och fram tillkom modernare grill med kvadratiska alternativt rektangulära strålkastare. Den gamla B20-motorn med anor från 1961 hade försvunnit redan 1977 och nu erbjöds endast den modernare B21. Ny grundmodell var DL och därutöver fanns GL och GLE.

1981 kom en större facelift med förnyad kaross och en helt ny instrumentpanel. Den större B23-motorn (som introducerats 1980) installerades nu också i de enklare GL-varianterna där den hade förgasare och 112 hk. B21-motorn satt nu endast i grundmodellen DL och gav 106 hk. 242/244/245-beämningarna försvann 1983 och alla karossvarianter döptes därmed till 240 rätt och slätt.

Volvo 245 GLT från mitten av 80-talet. Se den nya, kantigare fronten.

1985 försvann tvådörrarsmodellen medan den snofsiga, lite Rolls Royce-liknande (!) fronten från de sexcylindriga 260-modellerna samt 240 GLE/GLT/Turbo, nu infördes på den vanliga 240 GL.

1986 kom ännu en yttre facelift i form av en ny, rundare front, några mindre karossförändringar, nya stolar samt en del andra små interiöra uppdateringar. Alla modeller fick nu den större B23-motorn och servostyrning blev standard på GL och GLT. Samtidigt infördes den mindre, sportigare ratten från 240 Turbo (som nu försvann ur sortimentet), samt åtta års rostskyddsgaranti.

Volvo 240 som den såg ut från 1986 och framåt.

1987 kunde man få sin 240 med katalysator och 1988 försvann instegsmodellen DL. Och sådär fortsatte det ända fram till maj 1993 när den allra sista bilen sattes samman i fabriken i Torslanda.

Vid det laget var Volvo 240 inget annat än en relik från det förgångna, helt frånsprungen av den tekniska utvecklingen. Men dess eviga värden – krocksäkerhet, slitstyrka och låga ägandekostnader – stod alltjämt starka, liksom det enorma lastutrymmet i kombin 245.

En Volvo 245 från tidigt 90-tal, officiellt hette den dock ”240”. Tillverkningen lades ner i maj 1993.

Totalt byggdes över 2.8 miljoner bilar och 240-serien är därmed Volvos mest framgångsrika modell någonsin. Och så sent som 1999 var Volvo 240 Sveriges vanligaste bil! Idag har de blivit alltmer sällsynta – obegripligt fort går tiden!

Själv har jag sparsmakad erfarenhet av Volvo 240. I min ungdom ägde jag dock en röd 244 DL från 1979, en bil som kändes rejält gammal redan då. Den då runt tjugoåriga vagnen kändes betydligt äldre, men jag gillade den skarpt ändå!

Den var skön att köra på något vis, med sin stora ratt, rejäla växelföring och trygga brusande från B21-motorn där framme. Känslan av mekanikens outslitlighet var tillfredsställande och påtaglig. Det var helt enkelt härligt att sitta bakom den asketiska, rejäla instrumenteringen i det TV-fåtöljsbekväma sätet och i sakta mak brusa fram genom tillvaron. En karaktärsfull vagn, inifrån och ut!

Min Volvo 244 DL från 1979. Vi hade ett kort men trevligt förhållande.

Filip Ericsson

 

Modeller & uppdateringar 1975-1993 (ej 260)

1975

240-serien premiärvisas hösten 1974 i form av tvådörrars (242), fyradörrars (244) samt kombi (245).

Tre utrustningsnivåer finns: 242/244/245 L utgjör instegsversioner. De har den gamla B20A-motorn, 4-växlad låda, delvis galonklädd inredning och ingen klocka.

DL är bättre utrustad. Man kan välja mellan B20 A- eller den nya B21A-motorn med förgasare på 97 hk. DL har de mer påkostad inredning i tyg samt klocka.

244 GL är ”lyxvarianten”. Den har insprutningsmotorn B21E på 123 hk. Dessutom är den utrustad med skinnklädsel, servostyrning, varvräknare och går att få med överväxel.

3-stegs automatlåda finns som tillval.

1976

Nya växellådor införs som ersätter de gamla M40 och M41-lådorna från 60-talets början. De nya växellådorna kallas M45 (4 växlar) och M46 (4 växlar och överväxel). På växelspakarna sitter nu en backspärr, något som inte fanns på de gamla lådorna. Bromsrör i kopparlegering är nytt för året, likaså en ny så kallad säkerhetsratt.

Från 1976 års modell måste bilarna klara vissa avgaskrav. Det får till följd att B20A-motorn får EGR-ventil. B21A får höjd effekt till 100 hk.

1976 väljs Volvo 240 till normbil för framtida krav på krocksäkerhet av det amerikanska trafiksäkerhetsverket. I Storbritannien belönas 240 med ett av världens mest prestigefyllda trafiksäkerhetspris, ”The Don Safety Trophy”.

1977

Den gamla B20-motorn försvinner ur 242/244 L och ersätts av B19A, en B21 med mindre cylinderdiameter, på 90 hk. 244 GL får taklucka som standard.

Skinnklädsel ej längre standard i 244 GL, den får plyschklädsel i stället.

1978

Framstolarna ändras med tjockare stoppning och kraftigare ryggstöd. Nya dörrsidor införs invändigt.

Tjockare lackering för bättre rostskydd, redan nu börjar nämligen de första 240:orna rosta!

242 L och DL säljs inte längre i Sverige.

I stället presenteras en ny, ”sportig” modell, 242 GT, med förbättrade vägegenskaper tack vare gasstötdämpare, kraftigare krängningshämmare, stabiliseringsstag i motorrummet och ventilerade bromsskivor.

Drivlinan kommer från 244 GL, d.v.s. B21E på 123 hk och M46 överväxellåda. Klädseln är i svart manchester med röda ränder och även listerna på instrumentpanelen är röda. Servostyrning är standard och en speciell GT-ratt ingår i utrustningen.

1979

Det gamla bakpartiet från 140 försvinner och ersätts av en rundad baklucka med lägre lasttröske. Bakljusen är nya och går runt hörnen.

I fronten försvinner de runda strålkastarna där DL får kvadratiska och GL/GLE rektangulära lysen.

Modellerna byter beteckning. Gamla L blir nu nya instegsmodellen DL. Gamla DL blir GL, plus att GL får överväxellåda (M46) och svagt tonade rutor som standard. Gamla GL heter nu GLE och finns som 244 och 245.

DL och GL har samma motor, B21A på 100 hk, och GLE har B21E på 123 hk och M46-låda. Till utrustningen på GLE hör servostyrning, gasstötdämpare, varvräknare, frontspoiler, plyschklädsel, taklucka m.m.

Nu kan man även köpa en 240 med dieselmotor, 244 och 245 GL D6, med en sexcylindrig VW-diesel på 2,4 liter och 82 hk.

1980

Backspeglarna blir rektangulära och gjorda i svart plast. Alla modeller (utom DL och diesel) får ny frontspoiler.

Nu har B21A-motorn i DL och GL 102 hk tack vare att fläkten byts till en med slirkoppling. 242 GT slutar tillverkas och ersätts av 244 GLT, också den med B23E på 140 hk. Den finns endast med manuell överväxellåda.

Man kan också få sin GLT med V6:a i modellen GLT6 (B27E, 141 hk). V6:an kan kombineras med antingen manuell låda eller automat. GLT finns också som 245, dock endast med V6.

GLE-modellen upphör och ersätts av GLT. 242 DL börjar säljas i Sverige igen.

1981

Facelift med ny front, bakdel och mindre kofångare.

Invändigt finns en helt ny instrumentpanel.

GL får nya B23A-motorn med förgasare på 112 hk, och B21A-motorn som nu endast finns i DL får effekten höjd till 106 hk genom högre kompression. På motorerna finns nu Puls-Air system och en EGR-ventil för avgasrening.

GLT går att få med automat. B23E-motorn i GLT får effekten sänkt till 136 hk. På GLT är nu plåten mellan bakljusen lackad mattsvart, och en tunn svart stripe löper strax ovanför midjelisterna. 245 GLT finns nu även med B23E-motorn. 244 GLT och Turbo får de breda 6-fälts bakljusen. 245:orna får nya bakljus som går runt hörnen och sidomarkeringsljusen försvinner.

Ny modell för året är 244 Turbo med B21ET-motor på 155 hk och M46 överväxellåda. Turbon är likadan som GLT:n utanpå, skillnaden är ”Turbo” emblem bak och i grillen, samt att turbon har nya 5-ekrade 15″ aluminiumfälgar kallade ”Virgo”. Dessa fälgar fanns även som extrautrustning till GLT fr.o.m. 1980 års modell. Turbon har gasdämpare som GLT, men också kraftigare krängningshämmare för bätttre väghållning.

Invändigt har turbon vit plyschklädsel med silvertrådar, svarta dörrsidor med inlägg i silverplysch och svart innertak. Alla mattor och plastpaneler är svarta. Taklucka och servostyrning är standard. Invändigt finns en mindre ratt med ”Turbo”-emblem, laddtrycksmätare och digitalklocka med alarmfunktion. Hastighetsmätaren var graderad ända upp till 220 km/h, Turbon toppade nämligen 197 km/h. 0-100 gick på 9,3 sek. Turbon fanns till skillnad mot övriga modeller endast i ett fåtal färger: vinröd metallic, silver metallic och svart metallic.

1983

Allla sedanmodeller får de breda bakljusen som tidigare bara funnits på GLT och 262/264. De breda ”midjelisterna” från GLT/Turbo monteras på alla modeller. Svarta på GL och DL, kromade på nya modellen 244/245 GLE.

GLE har 260:s lister runt sidorutorna och dropplister, kromade sargar runt dörrhandtagen och breda kromade midjelister. Den har ”platt” motorhuv.

Motorn är samma 136-hästars B23E som i GLT. Växellådsval är manuell M46 med överväxel eller 3-stegs BW55 automat. 244 GLE har även gasstötdämpare bak. Centrallås, taklucka och nackstöd bak är standardutrustning.

Volvo börjar nu kalla bilarna för ”240 Sedan” och ”240 Herrgårdsvagn”, 242/244/245 försvinner. GLT med V6 försvinner. En ny, ”riktig” 5-växlad låda, kallad M47, börjar monteras i GL våren 1983. Som tidigare har DL 4-växlad låda (M45) och GLT, GLE och Turbo 4-växlad med överväxel (M46).

1984

Sidoblinkers på framskärmarna införs. Kromade midjelister även på GL. Den långa motorhuven som hitills bara funnits på 260 monteras nu på GLT, GLE och Turbo. B23E-motorn i GLE och GLT får nu effekten sänkt (igen) till 129 hk. Nu finns även Turbon som kombi. Nya 245 Turbo är världens första serietillverkade kombibil med turbomotor.

Automatlådan blir 4-växlad (AW71) på GL, GLE och GLT. DL och Diesel fick behålla den 3-växlade BW55 automaten. GL har nu 5-växlad manuell M47-låda som standard.

Avgassystemen blir aluminiserade för bättre hållbarhet.

1985

Tvådörrars-versionen försvinner.

GL får nu den långa huven från 260-modellerna (som infördes på 240 GLE 1984).

GLE-modellen finns inte längre i Sverige.

Nya så kallade lågfriktionsmotorer införs. Det är utvecklade varianter av den gamla B 21:an. De nya motorerna hade minskad inre friktion genom mindre ramlager m.m. och därigenom minskad bränsleförbrukning. B200K kallas den minsta motorn och den monteras i DL. Den har förgasare, är på 2 liter och ger 103 hk. GL har B230A-motorn med förgasare på 2,3 liter och 110 hk. GLT har B230E med K-jetronic insprutning på 129 hk. Om man valde en DL med automat så var den nu utrustad med den 4-stegade AW71-lådan. Turbon finns nu endast som kombi, och den har fortfarande B21ET-motorn.

Dörrsidorna får tyginlägg, dock ej på DL-modellen.

1986

Karossförändringar med ny grill med mjukare form. Längs karossidornas nederdelar löper nu en 10 cm hög plastlist. Backspeglarna är också nya, av samma design som på 740.

Invändigt finns nya stolar med nackstöd liknande dem hos 740. Dörrsidorna får mer tygklädsel än tidigare. Dessutom är mönstret anpassat efter stolklädseln. Båda framstolarna får elvärme. Underdelen av instrumentpanelen färganpassas efter inredningen i svart, blått, brunt eller beige (inte på DL). Hastighetsmätaren blir elektronisk med givare i bakaxeln. Bagageutrymmet i 245:an får lite mer påkostad inredning utan synliga gångjärn.

DL får samma motor som GL d.v.s. B230A. GLT har inte längre överväxel utan vanlig 5-växlad M47-låda. Strålkastarna är nu kopplade via tändningslåset, så man behöver inte slå på dem manuellt längre. På GL och GLT blir servostyrning standard. En mindre ratt monteras i bilar med servostyrning (samma som Turbons ratt men men texten ”Volvo” i stället för ”Turbo”.) Bilarna har nu 8 års rostskyddsgaranti. Asbestfria kopplingslameller införs. Turbon slutar tillverkas.

1987

Ett extra bromsljus i bakrutan och nackstöd i baksätet (på 244) blir standard. Extra tätningslister monteras i dörrarna för att göra bilarna tystare inuti.

En ny förgasarmotor, B230K, monteras i DL och GL och ersätter A-motorn. Den nya motorn har en Solex-Cisac 2-ports fallförgasare och en topp (631) utan förbränningsrum. Förbränningsrummen finns istället i kolvarna, vilket innebär att om kamremmen går av blir det motorras (de andra motorerna stannar bara om kamremmen går av). B230K ger 116 hk.

Man kunde även köpa sin 240 med katalysatorrening. Alla kat-renade 240 har samma motor, B230F. Den har Bosch LH-Jetronic 2.2 datastyrd insprutning och ger 113 hk. Modellerna utan katalysator fanns dock kvar parallellt. Kat-modellerna känns igen genom ett ”Lambdasond”-emblem i grillen.

1988

DL-modellen säljs inte längre i Sverige. Istället finns en ”snik-GL” med 4-växlad låda och utan servostyrning.

Katalysatormodellerna får effekten höjd till 116 hk.

Hösten 1988 kommer årsmodell ”88B”. Det är egentligen 89:or (och har samma ändringar som dessa) men är reggade som 88:or av skatteskäl fram till årsskiftet 88/89.

1989

Ny tygklädsel med småprickigt mönster. Även 245 får nu nackstöd bak som standard. Ny ratt.

Nu hade samtliga svenska 240-modeller samma B230F motor och inga andra motorer finns att välja på. B230F har nu LH-Jetronic 2.4 insprutning med diagnossystem, fortfarande är effekten 116 hk.

Volvo erbjuder nu utrustningspaket till GL-modellen: GLT- och GLE-paket. De innehåller centrallås, trikåplyschklädsel, nackstödskuddar fram och bak, elhissar fram, ”Corona” aluminiumfälgar (allmänt kallade ”turbinfälgar”), växelspaksdamask i skinn och varvräknare. GLT har som vanligt alla lister svarta. GLE ser ut som en GL men med helkromad grill och stora navkåpor på aluminiumfälgarna.

1990

På 245:orna monteras en ny baklucka med större, limmad ruta. Volvo-emblemen på framskärmarna försvinner. Varselljusen utgår och ersätts med halvljusautomatik. 244:orna får nya bakljus. De ser likadana ut som innan, skillnaden är att bakljusen nu lyser i det yttersta och i det innersta av de nedre fälten. Bromsljuset sitter också i den yttersta ”rutan”. Serviceintervallen ökas från 1000 mil till 1500 mil. Airbag/krockkudde på förarplatsen finns nu som tillval. Miljövänligt rostskyddsmedel införs.

1991

Nya vindrutor mindre känsliga för stenskott monteras. En ny, plattare list sitter runt vindrutan för att minska vindbruset. ABS-bromsar finns nu som tillval till GL och ingår i GLT-paketet. GLE-paketet finns inte längre. AC-systemet blir effektivare, har 15% mindre freon och regleras återigen med en PÅ/AV knapp. Oljebyte i bakaxeln behövs ej längre.

1992

Dörrhandtagen och bakluckans gångjärn (på 245) blir nu helsvarta. Framstolarna får effektivare värme, värmesystemet modifieras och chassiet förfinas för bättre komfort och väghållning.

GLT-paketet ersätts av SE-paketet som innehåller svart dekor istället för krom, ABS-bromsar, 14″ aluminiumfälgar ”Scorpius”, elinställbara backspeglar med värme, centrallås, trikåplyschklädsel, nackstödskuddar fram och bak, växelspaksdamask i skinn och varvräknare.

Ett fåtal Classic-modeller säljs, som nästan alla är vita 245:or. Dessa är försedda med B230FX-motorn på 136 hk.

1993

Centrallås, nackstödskuddar fram och bak samt fördragna kablar till dragkrok blir standardutrustning. GL-modellen får nu helkromad grill. Ändrad klädsel i GL-modellen som nu får trikåplyschklädsel. AC-systemet blir freonfritt. Automatisk diffspärr finns nu som tillval. Bilar byggda efter 1 januari 1993 får airbag som standard.

En specialmodell kallad ”Classic” lanseras (inte samma som 1992 års Classic). Den består av en 244/245 GL utrustad med ”Scorpius” aluminiumfälgar, färganpassad grillsarg och backspeglar, trälister på instrumentpanelen och ”Classic”-emblem på bakluckan. Finns i färgerna mörkblå metallic och vinröd metallic.

Den 5 maj 1993 rullades den sista bilen i 200-serien av bandet i Torslandafabriken, en 245:a. 2 862 413 exemplar blev det totalt.

 

Det här inlägget postades i Historia, Jubileum. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *