Oris Big Crown Pointer Date – Recension

En ny klocka i form av en Oris Big Crown Pointer Date har anlänt i mitt hem. I vanlig ordning recenserar vi klockan, klargör vad det är för ur som nu sitter på min arm samt berättar lite om historien om Oris.

En klockjournalist sa en gång att varje klockentusiast någon gång i livet måste äga en Oris, och visst är det något speciellt med märket. Det är obestridligt egensinnigt och innehar en lång historia som tilltalar, samtidigt som dess produkter är förhållandevis överkomliga. Jag har själv sneglat mot Oris i många år och äntligen är det alltså dags för min första klocka från märket!

Historia

Hölstein, Schweiz

Oris grundades i Hölstein i norra Schweiz 1904 och namnet är taget från det vattendrag som rinner genom dalen i närheten. Till en början tillverkade man fickur och företaget växte snabbt: 1911 hade man sex fabriker i lika många städer.

1927 tog en Jacques-David LeCoultre över VD-posten och jo, det är samma LeCoultre som skapade det berömda Jaeger-LeCoultre tio år senare.

1938 släpptes märkets första pilotklocka Big Crown med sin speciella datumindikator (pointer date). ”Big Crown” syftade på den överdimensionerade kronan som skulle möjliggöra för piloter att justera klockan utan att behöva ta av sig handskarna. Märkets första pilotklocka släpptes dock redan 1917, en av världens första.

Vid slutet av 60-talet hade Oris vuxit till att bli en av de tio största klocktillverkarna i världen, med 800 anställda och 1.2 miljoner tillverkade klockor per år. Man tillverkade sina egna urverk och saluförde hela 279 olika urverksvarianter (kalibrar).

Kvartskrisen under 70- och 80-talen var dock nära att ta livet av märket men det räddades av ett par investerare som skulle staka ut en ny inriktning. Man satsade på mekaniska klockor till rimliga priser och återlanserade Big Crown 1984.

Oris har fortsatt på den banan och än idag positioneras det som schweiziska kvalitetsur för vanligt folk. Samtidigt har det en helt egen profil och nog är Oris en klockindustrins outsider, från sitt geografiska ursprung i tysktalande Hölstein, långt från Genève, via det faktum att det står självständigt utan ett konglomerat över sig, till den stora personlighet dess produkter alltid har utstrålat.

Oris pilotklocka, Big Crown från 1938.

Vidare är det något jordnära och oskrytigt över märket; dess armbandsur utgör medvetna finsmakarval snarare än statussymboler. Oris innehar helt enkelt en sympatisk ådra, något som går hand i hand med dess historia. Exempelvis hade man en utvecklad jämställdhetspolicy mellan manliga och kvinnliga anställda redan på 30-talet och motsatte sig nazisterna under andra världskriget.

Idag ligger Oris varmt om hjärtat hos många klockexperter och -journalister och en av dem är Ernie Romers, grundare av det framgångsrika klockforumet Watchuseek (watchuseek.com) som har hundratusentals följare världen över. Romers är en klocksamlare av rang och hans första ”riktiga” klocka, den som startade allt, var just en Oris Big Crown Pointer Date som han köpte ny i mitten av 1990-talet. En klocka som han har kvar än idag och lovar att han aldrig ska göra sig av med.

Recension: Oris Big Crown Pointer Date 40mm

Pointer Date kom i nyversion 2018 och är en i raden av välgjorda, prisvärda och egensinnigt formade retroklockor från märket som under 60- och 70-talen ju gjorde sig känt för sina populära dykar-, pilot- och kronografklockor. Och man täljer guld ur dem; idag säljer Oris klockor som aldrig förr.

Pointer Date är tveklöst den mest vintage-inspirerade av dem alla. Den är sportig på ett gammaldags, högst tilltalande vis, och innehar en sorts sirlig elegans från tider som flytt. Urtavlan är vacker som en älva, retro utan att bli larvig. Man fick helt enkelt till en kolossalt tidlös form redan 1938, samtidigt som den är helt unik i sitt uttryck. Ingen annan klocka ser ju ut så här.

Faktabladet säger visserligen att tavlan är svart, men i vissa ljusförhållanden ger den en närmast chokladbrun ton som är högst tilldragande.

Där min tidigare pilotklocka från tyska Sinn var mer teknisk till sin natur, omges Pointer Date av en skön romantisk aura. Det är inte så lite Biggles och Tintin över det hela. Samtidigt saknar den vackra retrotavlan hos Oris den självklara övertydlighet som en modern pilotklocka ska erbjuda.

Trots sin distinkta retrokaraktär ter sig Pointer Date som högst allsidig. Den fungerar nog bäst som en subtil men likaledes karaktärsstark kompanjon till vardagens alla sysslor, men fungerar också bra till kvällens klubblazer. Den är varken för stor eller för tjock, utan lagom i sina mått så att den inte blir alltför otymplig när den behöver smita in under skjortärmen.

Finishen är finfin, man kan inte sluta fingra på boetten eller okulärskåda dess urtavla, och visst imponeras man av kombination av kvalitet och rimligt pris. Känslan är dock ganska ”lätt”, tyngden hos mina tidigare Omega Seamasters finns inte där, men så är jag ju också van vid tunga stållänkar.

Och känslan i kronan är heller inte riktigt på Omegas väloljade nivå, men så var ju mina Seamasters dubbelt så dyra som min Oris. Genom sin storlek är den dock lättare att hantera – Big Crown var det! Svaret på det rimliga prisläget finner vi också inuti klockan.

Urverket: Sellita SW200-1

Alla Oris-klockor har mekaniska urverk och man köper in de flesta från den schweiziska urtillverkaren Sellita. I Pointer Date sitter en Sellita SW200-1 även om Oris kallar den för Caliber 754 (för att de har satt in en egen rödmålad rotor). Verket är i sin tur en klon av det berömda, masstillverkade ETA 2824-2 som såg dagens ljus redan 1982. Det i sin tur baseras på 2824 som utkom redan under 1950-talet. Beprövat var ordet!

Dessa mekaniska verk med automatisk uppvridning har drivit miljontals armbandsur i decennier, i allt från lågprisklockor för några tusenlappar till lyxklockor i 50 000-kronorsklassen. De tillverkas i olika versioner, där ”standard” är det billigaste, enklaste och där ”chronometer” är det mest påkostade och mest exakta. I min Oris sitter ett standard-specificerat verk.

2824/SW200 är kända för att vara mycket tåliga och pålitliga i alla versioner, samtidigt som de är rättframma, robusta och billiga att hålla efter. Många är de urmakare som håller dessa ETA- och Sellita-verk högt, de anses som stora horologiska bedrifter tack vare att de fungerar så bra trots att de är masstillverkade i sådan omfattning. När ett 2824-/SW200-verk är rätt justerat kan det lätt matcha urverk från långt dyrare klocktillverkare gällande precision, samtidigt som de är mer robusta än de flesta.

De högre graderade 2824-/SW200-verken bjuder på bättre material i vissa delar samt har justerats mer exakt. Ett standard-graderat verk ska dra sig 12-30 sekunder per dag medan en chronometer ska ligga på 4-6 sekunder per dag. Ofta går de dock bättre än utlovat; min Longines Legend Diver som jag ägde under ett antal år drog sig till exempel knappt någonting alls, trots att det hade ett standard-graderat 2824-verk!

Ändå skulle man önska en något högre ambition gällande urverken hos Oris. Klockorna marknadsförs ju just för sina mekaniska urverk och då vill nog många ha lite mer tekniskt finlir under skalet. Huvudkonkurrenten Longines, exempelvis, satsar mer här, med framåtblickande tekniska lösningar och påkostade material i en del av sina urverk, vilket ökar precisionen utan att priserna drar iväg alltför mycket.

Det ska dock påpekas att Oris faktiskt producerar ett eget verk helt inhouse, men det sitter i ett fåtal modeller som är långt dyrare än den Pointer Date som sitter på min arm. Ändå är det viktigt för Oris att visa för omvärlden att man har förmågan, att visa att man är en riktig urtillverkare. Egen urverksproduktion ger helt enkelt prestige och respekt inom industrin, och lyfter varumärket på marknaden.

Jag kan inte låta bli att önska att Oris gjorde som tyska konkurrenten Nomos, det vill säga utvecklar en egen urverksproduktion för alla sina klockor och lyckas sälja dem till samma priser som idag, det vill säga runt 15–20 000 kronor. Kanske är det en utopi men Nomos har ju visat att det faktiskt är möjligt.

Epilog

Detta är dock en av de få anmärkningar jag har; för den som gillar formen och vill ha en mekanisk klocka med ett schweiziskt kvalitetsverk, ter sig Oris Big Crown Pointer Date som ett utmärkt klockköp. Skönheten hos den utpräglade retroformen, urtavlans detaljfinish, den egensinniga datumfunktionen, det trevliga varumärket samt dess förhållandevis humana pris; allt detta gör nya Pointer Date till ett mycket behagfullt paket.

Ernie Romers och hans Oris Big Crown från mitten av 90-talet.

Filip Ericsson

Det här inlägget postades i Klockor. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *