Nya Mercedes C-Klass & Mercedes 190 30 år!

New C-class

Det eviga kvalitetsmärket från Tyskland, Mercedes Benz, är berömt för sin orubbliga konservatism. Åtminstone om vi ser det ur ett historiskt perspektiv. De senaste decennierna har man nämligen tagit ut svängarna ordentligt, något man varit tvungen till för att överleva och behålla sin höga ställning i bilvärlden.

Det var i december 1982 som världen chockades när Mercedes presenterade sin första verkligt kompakta bil, en fyrdörrars sedan i storlek som en mindre mellanklassbil. Idag kan uppståndelsen te sig något egendomlig nu när de så kallade premiumtillverkarna har modeller i en såväl som två klasser under det så kallade D-segmentet. Men då, för drygt 30 år sedan, slog nya lillbilen 190 ner som en bomb. Nu är väl jubileet en sanning med modifikation men första årsmodellen var ju 1983 så det får tillstå.

Idag, 30 år senare, är Mercedes närvaro i mellanklassen lika självklart som att jorden är rund, och en ren nödvändighet eftersom det är denna modell i paletten som drar in de stora vinsterna till företaget (precis som för de andra tyska premiummärkena Audi och BMW). Som bekant heter idag märkets mellanklassare C-klass och den 16 december i år (2013) visades en helt ny generation, den fjärde i ordningen (eller den femte om vi räknar med föregångaren Mercedes 190!). Den officiella premiären sker dock på Detroitsalongen i januari.

Det har hänt mycket i bilindustrin sedan förra generationen med internkod W204 släpptes 2007, och utvecklingssteget ter sig också enormt. Då, för bara några år sedan, var C-klass (tillsammans med de övriga premium-tyskarna) i sedvanlig teknologisk och konstruktionsmässig ledningsställning samtidigt som karossform och bilkänsla osade Mercedes-DNA. En klassisk kompakt-Mercedes således och som sådan en självklar succé.

Men utvecklingen har närmast spunnit ur kontroll de senaste åren och bilmodeller, hur fantastiska de än må vara, verkar bli omoderna skrämmande fort. Skälen är två; den allt snabbare elektronik- och it-utvecklingen samt den ekonomiska krisen som drabbade världen under andra halvan av 2008 och likt en vinterförkylning inte verkar vilja släppa sitt grepp.

Under tiden har en ny 3-serie släppts ut på marknaden och därmed är det hög tid också för W204 att få välförtjänst avlösning. Samtidigt ligger skiftet helt rätt i tiden för Mercedes i och med att gällande formspråk som bäst håller på att ömsa skinn – från ett utmejslat ”yxigt” med stark Mercedes-smak till ett desto mer böljande och strömlinjeformat. Nya lilla och framhjulsdrivna A-klass visade vägen 2012 och den följdes upp av syskonbilen CLA samt av stora, helt nya S-klass under 2013.

New C

Nya C-klass ter sig i princip som en S-klass i mindre format, så lika är de, och förutom ett gemensamt designspråk är formen oerhört effektiv. C-klass uppnår ett rekordlågt cw-värde på 0.24 (!) som ger fördelar gentemot mindre slippriga konkurrenter – det hjälper till att sänka utsläpp och förbrukning såväl som att det ger en hög toppfart.

Som brukligt vid modellskiften är nya C-klass förstås något större än utgående modell (lite längre, lite bredare) med större axelavstånd för bättre utrymmen, vilket rättfärdigas av att A-klass och CLA nu bygger upp nerifrån. Dock har man inte gått så långt att man växt ur mellanklassen som de flesta ”icke-premiummärken” har gjort. Premiumtyskarnas, Lexus och Volvos mellanklassare håller sig fortfarande under eller kring 4,7 meter. Enligt rådande trend och tidsanda av miljötänk är C-klass också betydligt lättare än sin föregångare; Mercedes hävdar att man har skalat av 100 kilo vilket bland annat ska ha möjliggjorts av mycket aluminiumanvändande i karossen (50 % enligt Mercedes).

Av bilderna att döma är även interiören ett stort lyft; borta är den strama, kontorsmässiga layouten och istället är det en mjukt formad, särdeles intim förarplats som Mercedes har skapat. Innermiljön är sportig och elegant på samma gång och på typiskt gammaldags Mercedes-vis fås hela mittkonsolen i polerat ädelträ, om man nu väljer att ha det så. Givetvis kan man också välja den så trendriktiga pianolacken och Mercedes egna foton visar även versioner med sportigt matt, gråfärgat trä.

C interior

Den till synes toppmoderna interiören i nya C-klass, sportighet och elegans i skön förening!

Också drivlinan är högst moderiktig med turboladdade fyror med modest cylindervolym, allt för att få till låga utsläpp i den europeiska körcykeln. Först ut är C180, C200 och C220 BlueTec vilket innebär två bensinfyror på 1,6 respektive 2,0 liter (156 och 184 hk), samt den kända 2,1-litersdieseln som ger 170 hk och hela 400 Newtonmeters vrid. Lådorna är sexväxlade manuella eller den välkända 7-växlade automaten. Den nya 9-stegade låda som Mercedes har utlovat dröjer, liksom fler motoralternativ. Svagare/snålare bensinare och diselar är att vänta liksom en diselhybrid samt en sexcylindrig bensinare (sannolikt C350 med turbo och 333 hk). Utöver dessa kommer även starkare varianter av de befintliga bensin- och dieselfyrorna med upp till 240 hk.

Först ut är den traditionella fyradörrars sedanen men kort därefter ska den populära kombimodellen följa. Vi lär också kunna vänta oss en coupé-modell och eventuelC-klass W205 lyxgrilllt en cabriolet samt möjligtvis en flexibel femdörrars-variant likt BMW 3-serie GT. Den som lever får se. Precis som för föregående C-klass får kunden välja mellan två olika frontutföranden, en mer lyxigt elegant med stor, traditionell Mercedes-grill samt en sportigare med en stor Mercedes-stjärna i grillen som på märkets sportbilar. Jämför bilden till höger (klassisk) med bilden överst (sport). Ett AMG-paket med extra sportig utstyrsel finns också som tillval och då ingår förstås den sportigare grillen.

Mercedes vore inte Mercedes om man inte hade ansträngt sig till det yttersta för att fylla sin nya bil med den allra senaste säkerhets- och informationsteknologin. Bland annat finns ”Intelligent Drive” där bilen klarar att kököra utan förarens inblandning, samt Airmatic, ett luftfjädringssystem som Mercedes hävdar att man är ensam om i mellanklassen. Av allt att döma lär succén fortsätta även om priserna har höjts ytterligare ett snäpp jämfört med föregångaren. BMW 3-serie får onekligen se upp!

Mercedes 190 30 år

190

En kompakt-Merca hade ju funnits tidigare, den slitstarka och omåttligt populära familjebilen som visades 1966 och som kom att definiera den typiska taxibilen världen över. Men ”200-serien” var ett nummer större än 190 och utgjorde i själva verket föregångaren till dagens storbil E-klass.

Med 190 gick man som sagt ner ännu en storlek och Mercedes-konservatisterna fasade; detta är väl ingen riktig Mercedes! Men så fel de hade. Enligt sedvanlig strikt och grundlig Mercedes-tradition hade man gått till sitt värv utan kompromiss. Resultatet osade tysk överingenjör iklädd vit forskarrock, otröttligt arbetandes framför ritbord inuti grå stålskrapa i västtysk storstad – alltså som det alltid hade varit!

190_

Vi börjar med formen. Mercedes legendariske chefdesigner Bruno Sacco hade i märkets största bil S-klass skapat ett mästerverk fyra år tidigare och där tagit fram ett nytt formspråk som skulle stå sig i många år. Nästa modell var 190 som lyckligtvis gick i exakt samma spår – Ledande aerodynamik i alldeles utsökt symbios med en totalitär märkesidentitet, helt ny men ändå fullständigt igenkännlig. 190 är Saccos egna favorit och kan nog heller inte betecknas som annat än ett mästerverk med ovan nämnda motivering.

Interiören gick i samma grundmurade Mercedes-stil; enkelt, korrekt, ergonomiskt och utfört i den typiska outslitliga industriplast som de större Mercedes-bilarna också draperades i på den här tiden. De styva, välstoppade sätena med den täta sträva textilklädseln var de samma, liksom den stora ratten, de övertydliga reglagen och instrumenten i det torra, korrekta typsnittet. På ytan var således 190 en riktig Mercedes.

190 int

Den välbyggda, strama och så Mercedes-typiska förarplatsen i Mercedes 190. Titta vilken stor ratt Mercedes bilar hade vid den här tiden!

Inte heller under skalet hade det snålats eller prutats på konservatismen. Därför var 190 givetvis bakhjulsdriven medan multilinkaxeln baktill var unikt 1983, särskilt i storleksklassen. 190 erbjöd också en åkkomfort och fjädringskontroll som få andra bilar, oavsett storlek eller pris. Mekaniskt var det rättframt och enkelt, det handlade om enkelkamsfyrorna från 200-serien med förgasare eller insprutning i 190E, samt ett antal outslitliga men knarriga och långsamma dieslar.

Tillsammans med en märkestypisk och därmed lastbilssmidig växellåda kände de traditionella Mercedes-förarna igen sig. En 190 var aldrig rolig att ratta som en BMW 3-serie utan en seriös åkvagn som byggts för att hålla bättre än allt annat på vägarna. Den var konstruerad för ett liv i fri fart på Autobahn där den perfekta aerodynamiken, den orubbliga kursstabiliteten, effektiva ljudisoleringen och höga utväxlingen såg till att skapa en motorvägsracer som inget annat i storleksklassen nådde upp till.

Mercedes hade alltså inte kompromissat någonstans och det gällde även säkerhetstänkandet – sannolikt var ingen bil i storleksklassen så krocksäker som en Mercedes 190. Kompromisslösheten gjorde förstås bilen dyr och den kompakta, snålt utrsutade bilen kostade väl ungefär som en riktig lyxbil hos de billigare bilmärkena. 190 var alltså en mellanklassbil endast när det gällde storleken, inte priset.

Med det kompakta formatet i kombination med längsmonterad motor och bakhjulsdrift tvingades man dock att komprmissa på en punkt: utrymmena. Mercedes 190 var ordentligt trång och kom till och med att kallas för världens enda tvåsitsiga fyrdörrarsbil! Riktigt så illa var det nu kanske inte men någon familjebil var 190 knappast och det såg det skyhöga priset till om nu inte bristen på baksätesutrymme skrämde bort familjefäderna. Trots detta blev Mercedes lillbil en veritabel succé och därför har man heller aldrig lämnat mellanklassen. Efter tio års produktion var det hög tid för avlösning och även en ny nomenklatur – C-klass.

C-klass tar vid

C-klass W202

Första generationens C-klass (W202) och efterföljaren till Mercedes 190. En bra bil men samtidigt onekligen en luddigare karaktär än denna. Till skillnad från 190 fanns den även som kombi.

C-klass var ny i mer än namnet och ett uttryck för ett nytt och mindre konservativt Mercedes. De lösgjorda slipsknutarna visades sig i de runda formerna och de valbara pop-utförandena i form av skrikig klädsel som var avsedda att locka en yngre och coolare publik än de rock- och hatt-försedda 190-köparna.

Det som fick stryka på foten var den traditionella Mercedeskänslan även om kärnvärdena var intakta; utsökta chassiegenskaper i sällskap med ledande komfort, säkerhet och ergonomi. Mycket riktigt fortsatte C-klass segertåget och stod för en stor del av märkets inkomster under 90-talets svåra år. De fyra olika utförandena (Basic, Esprit, Sport, Elegance) samt en kombiversion hjälpte givetvis till att bredda kundunderlaget. 190 gick ju bara att få i ett enda utförande även om motoralternativen var många och utrustningslistan lång som en balklänning. Mercedes-bilarna var ju helt nakna på den tiden och kunden fick själv ansvara för att fylla sin bil med väsentligheter, liksom att betala för kalaset.

Trots nyskapandet hos C-klass var den Mercedes-klassiska körkänslan bevarad i form av de ganska träiga motorerna och den slappa växellådan, något som pensionärerna knappast oroade sig för men som låg långt efter de utsökta förarkontrollerna i BMW:s ständiga 3-serie. Perfekt chassibalans och fin styrning hjälpte visserligen till i rätt riktning, särskilt i samband med den fina raka sexan i C280, men nog var C-klass en klassisk Mercedes på många sätt trots allt.

C-klass nummer två (W203) gjorde entré 2000 och precis som tidigare generationsskifte var utvecklingssteget stort. C-klass hade nu blivit en riktigt svängig figur ut- såväl som invändigt och fylld med elektroniska gimmickars som fick den utgående bilen att se riktigt gammal ut. Detaljutförandet var dock inte på gammal god Mercedes-nivå längre och i ett första test i Auto, Motor & Sport frågade sig chefredaktören vad Mercedes nu stod för egentligen: knappar eller kvalitet!? Dessutom drabbades W203 precis som andra samtida Mercedes-modeller av en del elektroniskt strul – en ganska mörk tid för märket.

C-klass W203

Andra generationens C-klass, W203: fräsigare profil än företrädaren och en utomordentlig succé. Kvaliteten sviktade dock en del i början.

Som helhet var dock C-klass W203 en hyvens konstruerad bil med ett sedvanligt utmärkt chassi och en genomgående kompetens som gjorde att den trots allt vann tester i motortidningarna. Något att åka långt, länge och fort i med bibehållen stabilitet, komfort och säkerhet. Försäljningssuccén fortsatte därmed.

Tredje generationens C-klass, den nu utgående W204, kom 2007 och skärpte upp designspråk, kvalitetsintryck och, ännu viktigare, den faktiska kvaliteten. Ägarna bekräftade också att Mercedes var tillbaka till den nivå de bör ligga med stor kundtillfredsställelse i driftsäkerhet och övriga egenskaper. Försäljningen gick som smör, som vanligt får tilläggas, och W204 fanns liksom tidigare i ett flertal varianter – sedan, kombi och coupé, fyrhjulsdrift och rejsiga AMG-versioner .

Det är alltså här som nya C-klass nu tar vid och lyckas man bevara den utmärkta kvaliteten finns inget som tyder på att det skulle gå sämre för den nya bilen, snarare tvärt om.

C-klass W204

Utgående C-klass W204 med skarpa linjer, särskilt med bildens AMG-paket. En stor försäljningsframgång för Mercedes. Kommer nya C att lyckas lika bra? Sannolikt ja.

Filip Ericsson

Det här inlägget postades i Bilar & bilindustri, Nyheter och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *