Gästinlägg – Så känns det att krocka

Saab 9-5 kollision

Jag kör på huvudled. Det är snöväglag. Familjen är med i bilen samt vår hund. Närmar mig en tvärgata. Kör bara i cirka 30 km/t med tanke på ett par övergångsställen och tvärgatan strax framför. Ser en bil till höger på tvärgatan vid stopplikt. Plötsligt kör bilen ut. Rakt ut på huvudleden omedelbart framför mig! Inser att det är omöjligt att förhindra en krock! Jag tänker; det här kommer att göra ont!

Det hörs en dov duns när bilen kör på oss och vi knuffas iväg till vänster. Hör ett par mindre smällar som från en leksakspistol. Förstår att airbags aktiverats. Blir förvånad att airbags löst ut. Var krocken verkligen så hård? Tänker på familjen. Vad blir deras reaktion?

Alla dessa tankar far genom mitt huvud inom loppet av någon sekund. Tror ändå att ingen blivit skadad. Känner mig hjälplös när bilen rutschar iväg efter påkörningen. Vill styra för att försöka undvika glida på något men kupén är full av rök. Jag ser inget! Bilen stannar med ett ryck. Röken i kupén har skingrats något och jag ser ut. När jag ser var vi står är första tanken; vi står hyfsat bra och har inte kört på något. Trots att vi knuffats tvärs över mötande körbana och upp på en trottoar med mängder av stolpar. Vi står heller inte i vägen för övrig trafik.

¨Det brinner! Snabbt ut!¨, skriker hustrun från baksätet. Jag blir glad att höra hennes röst. Hon är inte skadad. En bekräftelse jag vill ha. Men hon säger att det brinner! Med rök i kupén och något som luktar bränt är jag övertygad att hon ser något från baksätet som jag inte ser. Bilen brinner! Hoppas dörrarna går att få upp efter krocken! Till all lättnad går dörrarna lätt att öppna! Snabbt ur bilen! En bilist stannar. Det kommer en man med brandsläckare. Efter en stund inses att röken kommer från talk som airbags paketerats i. Den brända lukten är krut från all pyroteknik som aktiverats i både bälten och airbags.

Mats Subaru efter att airbagarna löst ut

Mats Subaru efter att airbagarna löst ut

Känner en lätt skärande huvudvärk och en mindre sträckning till höger på halsen. Sonen, som satt på passagerarplats fram, känner en mindre smärta i höger arm. Min fru har ingen smärta och hade lyckats hålla fast hunden vid krocken. Kunde alltså inte varit så hård stöt. Fast bilen har ordentliga skador på frampartiets högra sida samt mindre skador på höger framskärm. Inne i kupén syns två förbrukade airbags vid ratt respektive passagerarplats. Bältena hänger slappt ned. Inser att jag aldrig hann se airbags när de var uppblåsta. Märker att motorn fortfarande går! Minns att jag trodde motorn stannat, vid kollisionen, när vi rusade ur bilen. Kanske kunde jag inte höra motorn om hörseln var tillfälligt nedsatt av smällen från krocken?

Jag tittar på den andra bilen som vid krocken snurrat i 90 grader. Bilen ser inte så skadad ut bortsett från vänster framskärm. Står däremot illa till i trafiken. Blockerar delvis vägbanan. Förvånas att ingen kommer ut från bilen. Har någon blivit skadad? Får en olustig känsla. Jag tittar på deras bil och övrig trafik samt min fru som har hunden i famnen och min son som står bredvid.

Samtidigt ringer jag 112 för att få dit polisen. Får upprepa mitt ärende flera gånger. Jag blir irriterad. Förbannad! Operatören på 112 frågar om det är någon skadad. Jag frågar föraren av den andra bilen. Ingen är skadad. Polisen kommer efter en stund. Strax efter även ambulans. Jag är glad att ingen skadats och måste lämna olycksplatsen i ambulansen. Polisen ställer ett antal frågor men det är snabbt avklarat. Plockar ur grejer från bilen innan bärgaren kommer. Är förvånad att vår bil tagit så väl hand om oss vid krocken. Mannen med brandsläckaren stannar kvar till allt utagerats. Vi får sedan skjuts hem av honom. Heder åt sådana medmänniskor som bryr sig!

Skadorna på Mats Subaru Impreza var värre än de såg ut. Bilen fick skrotas.

Skadorna på Mats Subaru Impreza var värre än de såg ut. Bilen fick skrotas.

Det blev ingen notis om krocken i lokaltidningen. Antagligen bara en i raden av alla småkrockar. För oss blev det ändå en både stor och uppskakande upplevelse där krocken var familjens samtalsämne flera dagar. Det fanns ett stort behov att prata med varandra om detta. Om och om igen. Även om krocken inte var så hård hade vår bil knuffats iväg tvärs över mötande körfält upp på en trottoar. Tankarna malde vad som kunde hänt om …. ? Om någon hade stått på trottoaren när vi for upp dit? Om bilen åkt in i stolparna som fanns alldeles intill? Om vi blivit påkörda av fordon i mötande körfält?

Under en dryg vecka var vi utan bil. Många funderingar dök upp hur försäkringsbolaget skulle agera. Och vad skulle det stå i polisutredningen? Jag var övertygad om att jag inte gjort något fel som blivit påkörd på huvudled av en bilist som körde mot stopplikt. Ändå gnagde tankarna där. Nog hade man läst om många märkliga försäkringsärenden där rättvisan tagit konstiga vägar. När polisutredningen kom frikändes jag helt. Försäkringsbolaget gick på samma linje. Fick dessutom rätt till hyrbil som betaldes av motpartens försäkringsbolag. Vilken lättnad!

Senare framkom att det inte lönade sig att reparera bilen. Den gick inte att rädda utan gick till skrot. Trots att det mesta var till synes helt. Fick veta att enbart nya krockkuddar och bälten inklusive givare och pyroteknik kostar 40.000 kr! Dagens bilar är dessutom konstruerade för att mjukt bromsa upp krafterna vid en krock. Vissa delar är därför eftergivliga och deformeras tämligen lätt. Även småkrockar blir dyra. I gengäld klarar sig förare och passagerare från stora påkänningar. Man kan nog lite patetiskt påstå att bilen offrade ¨sitt liv¨ för oss.

Mats Monie

 

 

 

Det här inlägget postades i Gästinlägg. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *