BROSCHYREN – BMW 630 CS & 633 CSi 1976

Exotisk som en tribal-dans på Påskön. Skön som en hägring i Sinai-öknen. Flamboyant som Roger Moore på konsulat-banquet i Monte Carlo. Men ändock torr och korrekt som en tysk motoringenjör vid ett ritbord i Zuffenhausen – den svenska försäljningsbroschyren över 1976 års BMW 630 CS/633 CSi.

Idag går vi igenom ämnet BMW 6-serie, den fräna lyxcoupé som miljoner bilentusiaster tog till sina hjärtan under 70-talets mitt och ett decennium framöver. Anledningen är den exklusiva försäljningsbroschyr daterad 1975 – inhandlad på Tradera – som nyligen landade i min brevlåda!

BMW är kanske allra mest känt just för sina stora, snabba coupéer, fräna vagnar som får de flesta att vrida nackar ur led när helst en sådan sveper förbi. BMWs pånyttfödelse, när det föddes till det märke vi känner idag, skedde i början av 1960-talet, och fyrsitsiga coupéer byggda på de nya familjebilsplattformarna var en högst integrerad del i framgångssagan som följde. Från och med 1968 skulle BMW alltid ha en stor, snabb GT-coupé på programmet.

70-talet sedan, skulle utgöra en storhetstid för det tyska prestige-märket som nu hade hunnit blomma ut fullt efter den framgångsrika utveckling som inleddes 1961 i och med presentationen av BMW 1500 i Frankfurt.

6-serien var en sådan där vagn som hade ett magiskt skimmer omkring sig, vars namn möttes med vördnad och blanka ögon när det begav sig. Ungefär som Saab 9000 Turbo eller BMW 750i. Små barn lär ha gått långa omvägar på parkeringsplatserna för att undvika den farliga hajnosen, medan ynglingar med nytaget körkort såväl som grånande damer och herrar bör ha utsöndrat en hel del saliv vid blotta åsynen av den.

En familj bekant med oss i grannkommunen Degerfors, jo Ernst Kirchsteigers hemstad, åkte BMW 633 CSi och det var en ren sensation. Alla åkte ju Volvo 245 eller Saab 900 eller Ford Sierra och jag hade inte ens sett en sådan här pjäs förut. Den var så snygg, så cool, så exklusiv. Jag baxnade. Å drömde.

6-serien, precis som alla 70-talets BMW-vagnar, bjöd på ett starkt utmejslat formspråk som gav bilarna en högst karaktärsfull prägel – med oceaner av märkesidentitet därtill. De yttre linjerna dröp av BMW-DNA där flera numera urklassiska formelement skapade en frän och fartfylld helhet som saknade motstycke. En Sexa såg helt enkelt vrålsnabb ut även när den stod still.

Det handlade om den speciella “hajnosen” med sina dubbla strålkastare och “BMW-njurar” som skapade ett ansikte som för evigt skulle bli igenkännbart av varenda människa på vår jord. Vidare fanns “Hofmeister-knycken”, den patenterade linje som ramade in de bakre sidorutorna, samt förstås en högst svepande taklinje.

De ikoniska linjerna fortsatte även på insidan; inget bilmärke har lyckats skapa en sådan interiör skärpa och igenkännlighet som BMW under 1970-talet. Så enkelt, så ergonomiskt. Så eget.

Men mitt i all Hollywood-glamour präglades anrättningen av en ingenjörsmässig torrhet, en allvarsam ton som är så typisk för tyska bilprodukter från den här tiden. Och som gör 70-talets BMW-bilar, och 6-serien i synnerhet, så begärliga och aptitliga.

Snustorrt, asketiskt inuti BMW 6-serie – en miljö helt fri från effektsökeri. Istället en nonsensfri arbetsplats! (Studiofoto BMW)

De stora vagnarna från BMW och Mercedes under 70- och 80-talen var visserligen svindyra och överdådigt konstruerade, men knappast några lyxbilar i egentlig mening. Prål och glitter lyste med sin frånvaro och egentligen handlade det bara om stora, välbyggda bilar – inget mer. Arbetsredskap för snabb, säker och bekväm transport helt enkelt.

Om detta skvallrar framför allt interiörerna, och 6-serien är ett gott exempel. Välgjort som få andra bilar, men helt utan flärd eller effektsökeri! Förarplatsen är en arbetsplats, där ergonomi och arbetsmiljö är religion. I 70-talets 6-serie är instrumentpanelen torr och asketisk som Landstingets väntrum i Hagfors, och passagerarna flankeras av industriplast och tjock velour som är tänkta att hålla till tidens ände.

Studiofoto BMW

Liksom alla BMW-vagnar från den här tiden odlade 6-serien den speciella, finmekaniska körkultur som växt fram ur efterkrigstidens modeller, en angenäm och säregen egenskap som man säljer många bilar på än idag. Särskilt den sexcylindriga M30-motorn spädde på ryktbarheten.

Den riviga, vibrationsfria maskinen spelade onekligen en central roll i BMW-bilarnas säregna körkänsla och dess höga anseende hos körsugna bilköpare, och blev därefter för evigt insprängt i varumärket.

Utveckling

Studiofoto BMW

Till en början såldes 6-serien i två versioner: 630 CS med förgasare och 633 CSi med insprutningsmotor, båda med ovan nämna raka sexa. 1978 tillkom 635 CSi.

1981 visades en ny BMW 5-serie och 6-serien fick då ta del av den nya plattformen. Bilen fick lätt moderniserade yttre och inre linjer, men en alltså fullständig omgörning under skalet som förbättrade väguppträdandet betänkligt.

Studiofoto BMW

630 och 633 försvann så småningom medan 628 CSi tillkom som inropare. 635 CSi förblev “volymmodellen” och toppmodellen, M635 CSi, anslöt 1984. Den huserade den racing-deriverade raka fyrventilssexa hämtad från supersportbilen M1, en motor som skulle husera i M5 ända fram till 1995.

1987 uppdaterades 6-serien en sista gång med förfinad interiör och kosmetiska yttre förändringar. Vid det här laget var den inget annat än en anakronism från svunna tider, som en samtida Aston Martin V8 ungefär. 1989 tog sagan äntligen slut och produktionen upphörde för att lämna plats åt den decennier modernare GT-vagnen BMW 850i.

Studiofoto BMW

Filip Ericsson

Det här inlägget postades i Broschyren, Historia. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *